Natur och Äventyr i Yunnan

under Anders Edlers befäl

Reseberättelse Lennart Engstrand, botanisk expert

Resan pågick den 7-19 juni 2007 

Förra året gjorde Anders och hans fru Birgitta en rekognoseringstur till Yunnan för att utröna om det går att ta dit en flock lagom naturintresserade turister. De kom fram till att det skulle man kunna. Resan annonserades ut och blev snart fulltecknad. 

Totalt 28 personer deltog. Resan gick över Helsingfors till Kanton och därifrån direkt vidare till Kunming, som är huvudstaden i Yunnan-provinsen. Tre resväskor saknades men de dök upp efter några dagar. 

Yunnan är Kinas sydvästligaste provins och gränsar mot Burma och Vietnam i söder, i nord och nordväst mot Sichuan och Tibet. Det är i nordväst som de höga bergen och djupa dalarna finns och det var dit vi skulle. Här rinner de stora floderna Salween, Mekong och Yangzi upp bredvid varandra i varsin djup dal. I dessa trakter kan man studera fjällflora för att efter någon timme äta lunch omgiven av bananplantor. Högsta punkten vi kom till var 4200 m och som brukligt på sådana höjder skålades i inhemskt vin. Bengt Bentzer insamlade här en decimeterhög malört med fin doft och förhoppningen är nu att den har kryddat ett smakligt brännvin (vilket jag hoppas få pröva). 

Efter övernattning i Kunming for vi utmed en motorväg med buss till Stenskogen, ett område med mycket fascinerande klippformationer. Som ofta i Kina, blir man en smula konfunderad över en sådan här turistanläggning. Man har gjort ett fantastiskt arbete med gångar och andra anläggningar som underlättar för turister. Det är lätt att tycka att området har förstörts av detta, men å andra sidan har det nu kapacitet att dagligen ta emot många tusen turister. Sådana här platser har vi ju sett i Sichuan. 

Samma dag gick flyget till Lijiang, där närheten till Tibet upplevs starkt. Här lades en del tid på att studera några minoritetsfolk med besök i ett museum, en Baishaby och ett Dongba kulturcentrum, allt mycket spännande och annorlunda. Under tiden kunde vi förstås studera många viktiga växter, bl.a lotusplommon och det papper som framställs av Wikstroemia, en art av tibast uppkallad efter Johan Wikström (1789-1856) svensk läkare, botanist och jurist, intendent vid riksmuseet. Vitt mullbär för silkesfjärilar och sichuanpeppar till köttfärslimpan växte också här. Vi hade också turen att få se skörd av långborstigt vete med skäror samt en urgammal ginkgo. 

Nästa dag började äventyren. Man kunde välja på en trevlig dagsutflykt som avslutades vid Tinas Guesthouse. Några gjorde det och fick en nog så besvärlig färd med långa promenader och klättringar över ras. Resten av deltagarna skulle klättra ner i Tigersprångsklyftan, korsa Yangzifloden med ”gamla färjan”, klättra upp igen och sedan ta sig till Tinas. Bussen kunde inte ta sig fram till första branten utan vi fick en behaglig promenad över risfälten fram till klyftan. Nedfärden gick hyggligt och spännande växter kunder studeras, bl.a. den underbart vackra Bauhinia yunnanensis som stod i full blom.  En annan höjdare var Jerikos ros, Selaginella tamariscina, som bildar ett grått klot vid torka men blir grön och vecklar ut sig vid väta. Men branten var väldigt brant och alla hann nog inte njuta av växterna. 

”Gamla färjan” var mycket gammal och enbart ett rostigt järntråg med tändkulemotor. Med hänsyn till branten på motsatta sidan tog vi med oss en häst som råkade vara på plats. Klättringen upp var jobbig men gick bra och hästen kom väl till pass. Den väg som leder fram till Tinas hade råkat ut för en mängd ras. En liten lastbil som var fången mellan två vägras skjutsade oss så långt det gick. Där var det stopp och vi fick göra en vådlig klättring över ett stort ras. Det tog tid innan alla var lyckligt över och sedan var det långt att gå, eftersom bilar inte kunde komma fram på grund av flera ras längre bort. 

Väl framme vid Tinas kändes det dock bättre och när maten kom på bordet var det riktigt bra. Anders ansåg att det borde bjudas på brännvin och det höll alla med om. 

Nästa morgon inleddes med en lång genomgång av gårdagens växter. Alla var med fastän trötta. Bland växterna fanns t.ex. gulblommig tok, tibetanskt ormbär med långa, trådlika stödblad, schersmin, en förvedad indigoärt, iris, gulblommig stellera, spira, anemoner och mängder med rododendron. En höjdare var några arter av Roscoea, som är ingefärsväxter. Även denna dag innebar en del klättrande innan bilar kunde plocka upp oss för färd till staden Zhongdian, som också kallas Shangri-La. 

Under en dagsutflykt till byn Geza fick vi möjlighet till ett spontant besök i ett hem. Ett sådant fantastiskt hus i tre våningar! Andra våningen var familjens med eldstad och kök. Alla luckor och väggar var i träsniderier. Rakt genom husen gick tjocka pelare av virke från skogen.  Utmed bergsluttningarna växte kvadratkilometervis med rododendron. Vi såg många arter. För de mest botaniskt intresserade var kanske safsasläktingen Osmunda vachellii dagens syn. En Ligularia (en art av stånds) har stora basalblad som enligt guiden användes till att slå in jaksmör, sålunda en äkta ”smörblomma”. Primula sikkimensis är en viva med stora, gula och hängande blommor i våningar. Vackraste trädet var Malus rockii, en apel som blommade för fullt. 

Nästa dag gick resan vidare in i landet. Vi passerade högsta punkten 4210 m och såg otroliga vyer. Honungsros, vingros och fyrbladsros blommade i osannolika mängder. Vi såg resans enda bergvallmo, Meconopsis integrifolia, samt en gulblommig träpion (Paeonia delavayi). 

Övernattning i staden Deqin. Nästa dag var tänkt som en utflykt till Mekongflodens klyfta men ytterligare vägras gjorde färden omöjlig. Eftermiddagen ägnades åt trevliga utflykter i staden och kanske vila för någon. 

Färden tillbaka till Zhongdian kände vi men ändå dök det upp många begivenheter och vi stannade så klart till på högsta punkten, denna gång dock utan vin. Nära Zhongdian stannade vi vid några fuktområden (Napasjön) och såg mossbräken (Azolla) som likt ett tegelrött mosslager täckte stora vattenytor. Rödfärgen beror på exponeringen och i vanligt ljus är ormbunken grön. I ormbunkens blad lever cyanobakterier som kan ta upp kväve ur luften och göra om det till rätt kemisk form för växterna. Automatisk gödsling för ormbunken som i sin tur kan få gödsla t.ex. risfält. På natten bodde vi i Songtsam Hotel bredvid det stora klostret. Ett fantastiskt hotell i tibetansk stil. 

Från Zhongdian flög vi över Kunming till Kanton med två övernattningar och sightseeing samt avskedsmiddag av högsta kvalitet. Vi hann också med en genomgång av ett tiotal tropiska frukter. 

Resan hem med Finnair över Helsingfors. Resans tema var ju Natur och Äventyr. Båda punkterna fylldes med råge. Resan var sprängfylld med upplevelser och blev synnerligen minnesvärd. Anders handhavande av en lagom bångstyrig flock var som vanligt suverän. Mat och boende var också genomgående av högsta klass. Jag tror att alla fick ut betydligt mer än förväntat och att resan blev ett minne för livet. Hur många har varit i dessa delar av världen? 

Marie Widén och jag letade som vanligt efter stjärnanisträdet. Men hur det gick är en annan historia.

Text Lennart Engstand  2007-07-12

webbansvarig Gunnar Petersson