Flyingebygden ett forskningsprojekt ?
Att skapa en bygd eller att skapa en region som Öresund. Det finns vissa
likheter mellan Flyingebygden och Öresundsregionen. Vattendrag med två broar. Två kommuner
800 hushåll, 100 företag, 20 föreningar och 10 minuter från
Lund. ESS och MAX4 ligger bara några kilometer bort.
Här finns en idéskiss till forskningsprojekt
som vi försöker placera. Här nedan finns en katalog med förslag
på examensarbeten och avslutade eller pågående forskningsprojekt.
De grönmarkerade är sådana som påbörjats eller
avslutats.
Rapporter i pdf-format, som kan laddas ner från nätet.
2015
Green Valley Flyinge En vision om hur vi skapar ett
viktigt besöksmål kring ESS, MAX4, Ideon och Lunds Universitet som rör
innovationer, odling, återbruk, energi och klimat för en bättre värld.
utskriftsversion
31 Mb
mailversion
2 Mb
Biogas i Flyingebygden
Kan hästgödsel bli en råvara för att producera biogas
inom Flyingebygden - förstudie. Se rapport
här
Hästnäringens Regionala Attraktionskraft
Hur kan Skåne bli mer attraktivt för hästnäringen -
särskilt Flyinge. Rapport
2014
Kulturscen Flyinge
Hur kan vi öka kulturutbudet inom Flyingebygden och därmed
också antalet besökare. Rapport
2013
Ridled i Flyingebygden
Kan vi öka Flyingebygdens attraktionskraft genom att skapa
fler ridleder? Rapport
2012
Lundalandsmarknaden
Lundalandsmarknaden en matmarknad i Lund. Rapport
2010
Ekomuseum Kävlingeån
Naturbetesföreningen i
Lundaland, rapport om den första koföreningen i Sverige.
Naturum Lundaland i
Flyinge rapport om naturum i samverkan med Naturum Skrylle
Flyinge Jobbmodell
rapport om spridning i Sverige av Flyinges modell för att skapa praktik och
sysselsättning till arbetslösa.
Bo i Lundaland en rapport kring en
studie i att öka intresset för att på landet.
2009
Svenskt Hästmuseum, rapport förstudie
Svenskt Hästmuseum. År 2010 har en Vänförening Svenskt Hästmuseum
bildats.
2008
Leader Lundaland utvecklingsstrategi
Förstudie för att kunna bilda Leaderområdet Lundaland
2007
Horse Innovation Arena rapport
förstudie att utveckla en företagsby för landsbygdsutveckling i Flyinge med
hästnäringen som en viktig del.
2006
Flyinge - centrum i Skåne som hästregion
En omfattande förstudie som pekar ut flera viktiga och möjliga
utvecklingsområden inom Flyingebygden
Flyingebygden från förr till framtid - belyser hela Flyingebygden
i över 200 berättelser och över 600 bilder.
Turistbyrå Gårdstånga en förstudie 2004 pekar ut denna
mycket lämpliga punkt. Nu finns sedan 2008 en obemannad turistbyrå här
Projekt och examensarbete
Uppdaterad 2011-12-07
Vi arbetar på att få projektfinansiering och examensarbetare till följande områden.
OBS vissa har redan genomförts. Ett 50-tal förslag
) Flyingebygdens mötesplatser
Undersökning av vilka mötesplatser som
finns inom Flyingebygden och hur viktiga de är.
(antaget och genomfört våren 2003 av Service Management, Campus
Helsingborg, Lunds Universitet)
1) Lärande bygd
vad ligger i detta begrepp och hur kan det användas för att
skapa tillväxt. Internationell forskning och konkret i de projekt som
bedrivs i Flyingebygden inom området. Förslag till nya projekt.
2) Flyingebygden i media
Studier av de artiklar som bygden har fått i SDS och SkD sedan 2002
Samverkan mellan bygdeförening och media. Betydelse
av en stor webbsite. Medias behov av "färdiga" artiklar.
Rollfördelning. Kan samverkan komma bygdeutvecklingen tillgodo på
andra sätt. Vår praktikant gör inventering av
materialet nu nov 2007
3) Bredband till Flyingebygden
Behovet av bredband är stort. Stora optofiberkablar
går redan genom bygden men kommer inte oss tillgodo. BAS-projektet
respektive Radio-LAN lösningar. Vad kommer att ske. Påskyndar
statliga pengar utvecklingen? Hur kan en bygd få ut bästa möjliga
av alla olika aktörer. Vad driver folk till att ansluta sig när
väl möjligheterna finns. Detta fick sin lösning 2004
(antaget 2003-12-06 av Informatik, Lunds Universitet)
4) Bygdewebben i Flyingebygden
Det finns en stor webbsite i bygden sedan år 2000 . Vilka effekter har denna. Hur väl
uppfyller den målet att vara intressant för alla. Kan den hitta
en vettig finansiering, för att bli uthållig på sikt. Kan
den bli förebild för andra bygder. Siten har
idag ca 3000 besökare per månad. Finansiering av arbetet har vi ännu inte
tagit tag i. Sköts privat av Gunnar Petersson fortfarande.
5) Lärande Communities på Internet
Kan företag inom en bygd dra nytta av gemensam användning av
Internet i sk lärande communities. Flyingebygden har många företag
inom hästnäringen. Hur utforma ett glokalt horsecommunity.
6) Lärande nätverk för företagare/entreprenörer
Kan företagare inspireras av varandra inom en bygd, där närheten
är stor. Kan man lära av varandra. Hur skall detta organiseras
så att det blir effektivt ?
7) Företagsklimat
En jämförande studie av företagsklimatet förutsättningar
för innovationer inom Ideon Science Park och Flyingebygden. Kan man
komplettera varandra.
8) Flyingebygden som Living Lab
Vilka egenskaper har Flyingebygden som testbädd för olika innovationer.
Företagen inom exempelvis Ideon Science Park behöver kunna sälja
sin produkter och därför behöver dessa säljtestas på
ett tidigt stadium. 2007 Flera
olika ansökningar inom detta område via Lunds Universitet
9) Finansiering av bygdeutveckling
En studie av dagens finansieringsformer och hur dessa skulle kunna förbättras,
sett ur ett Skåneperspektiv. 2008 Flyinge Utveckling
deltar i inspiratörsarbete tillsammans med HSSL över hela landet 2011 Vi
deltar i nationellt nätverksarbete. 2011 Vi presenterar vår modell i
europeiskt nätverk på möte i juni i Bryssel.
10) Synliggöra bygdeutvecklingen
Hur kan bygdeutveckling synliggöras på olika sätt. Vilken
betydelse har synliggörande för att få fart i processen
flera deltagare - flera projekt - mera pengar - större resultat. En bok om att synliggöra bygden har skrivits av Gunnar
Petersson. Kan nu beställas här
11) Filmen "Urkraft ger tillväxt"
Hur kan den goda föreningen av människokraft, bygdekraft, universitetskraft
belysas i en film, som bygger på Flyingebygden. Bygden som affärsidé.
12) Turistbyrå på Shellmacken i Gårdstånga.
Undersökning av vilken service som turister och andra som stannar
på
Shellmacken önskar sig. Fältstudier på plats. En
förstudie har genomförts av Flyinge Utveckling våren sommaren
2004. De medverkande kommunerna har öppnat en obemannad station under 2008
13) Kartläggning av hur turistströmmarna går i Skåne.
Vilken väg väljer man, hur färdas man, var stannar man,
varför stannar man, hur många
stannar inte och vart åker de. Hur många besökare har befintliga
turistbyråer.
14) Hur kan vi skapa nya mötesplatser i en bygd
Hur går det till att skapa nya attraktiva och hållbara mötesplatser
i en bygd. Fältstudier på ett praktikfall. Vad ville vi uppnå
och hur faller det ut.
15) Landsbygdsutvecklingscentrum
Företag som har sin affärsidé baserad på kunder som främst finns på
landsbygden. Kan de få bättre förutsättningar om de finns lokaliserade i
en företagsby (liknande Ideon) , som ligger på landet. Kan de stödja
varandra, utvecklas bättre och bli mera klimatvänliga genom att finnas på
samma plats? Förstudie gjord Horse Innovation Arena
(2007) Hippodeon Flyinge - ett initiativ med placering inom Flyingebygden
(2008)
16) Lanthandeln mitt i byn
Byns viktigaste mötesplats. Bygdens folk behöver sin affär.
Hur skall affären bli så attraktiv att den överlever. Undersökning
i bygden om hur hushållen uppfattar affärens betydelse. 2008
Affären nedlagd
17) Bygdeföreningens förhållande till kommunen och privata
företag
Hur skall bygdeföreningen och kommunen/privata företag förhålla sig till
varandra. En folkrörelse på marsch.. Vad kan bygdeföreningarna
arbeta med som är positivt för kommunen. Vi har
sedan 2006 arbetat för att kunna etablera ett Leaderområde där ideella,
offentliga och privata samverkar. Lundaland blev klart 2009 Hur effektivt
verkar Leader för en bygd Se mera här
18) Boende i tätortsnära bygd
Varför har man valt att bosätta sig i Flyingebygden. Vad saknar
man vad uppskattar man. Blev det som man tänkt sig. Fältstudier. Vi
genomförde egna fältstudier under 2004 med hjälp av praktikant Neel
Hermansson.
19) Ideellt arbete
Hur mycket ideellt arbete utföres idag inom en bygd och varför gör
man det. Fältstudier
20) Flyingebygden ett experimentområde för att utveckla
den innovativa kraften
Bygden ligger 10 km från Ideon Science Park. Vad krävs för
att bygga hållbara företag och organisationer i en bygd, som
ger välstånd och utveckling både globalt och lokalt. Flyingebygden
är ett väl lämpat experimentområde för att studera
väl rotade bygdeföretag och hur dessa kan utvecklas och bli flera.
21) Forskningsstation/företagsby Flyingebygden
En fördel för forskningen att kunna arbeta med fältstudier
i en levande bygd. Flyinge ligger bra till för att etablera en forskningsstation/företagsby
för studier inom hästområdet, lärande bygd och lokal
utveckling. Ett internt arbete planeras att startas
upp av Flyinge Utveckling. Våren
2007 öppnas detta område via utredningsuppdrag åt Jordbruksverket. Se
mera här.
22) Lärande bygd
En lärande bygd lär sig på plats om platsen för
att kunna utveckla nya möjligheter. Man behöver också kunna
ta hjälp av universitet och kunnande utifrån på ett bra
sätt delvis med hjälp av ny typer av undervisning (e-learning).
Flyinge Utveckling har studerat detta i en ansats
kring möjligheterna att starta ett nytt bolag Local Learning Systems
AB Projekt 54410 ESF-rådet och Region Skåne finansierade samt
i rapporten "Innovationssystem för en lärande bygd". Vi har
också deltagit i flera EU projekt som en del i större projekt Lunds
Universitet se nedan.
23) Bygdegemenskapsföretag
Att driva ett bolag i gemenskap för att bidra till en bra utveckling
för en bygd. Flyinge Utveckling arbetar med att
skriva en bok om detta. Boken är klar och kan beställas direkt
av Gunnar Petersson
Vi har också startat ett konkret bygdebolag hösten
2006. Se mera här
24) Lokalt arbete
Varje bygd borde kunna ge möjligheter till lokalt arbete. Arbetssökande
skulle kunna få deltaga i arbete inom sin egen bygd och lära
sig mera om hur dess resurser kan användas till att starta nya företag
eller öka sin kompetens om bygdens resurser. Häri kan också
ingå att förstå mera om vad som är unikt i den egna
bygden jämfört med andra länder. Våren
2007 genomförs ett ESF-projekt Flyinge Arbetsgemenskap som resulterar i ett
avtal med Arbetsförmedlingen i Lund. Vi placerar
personer i arbetsträning och ett 20-tal företag blir inblandade.
Vi driver också hushållsnära tjänster inom bygden
via bygdebolaget. Denna tjänst dock nedlagd idag 2011.
25) Lärande gemenskaper
Hur kan vi skapa moderna lärande gemenskaper, som ligger rätt
för vår tid. Ett exempel är lärande tipspromenader,
som syfter till att ge både motion, gemenskap och att tipspromenaden
handlar om ett lokalt tema, som skall stimulera och ge nya tankar och resultera
i ökad närhet mellan de boende. Ett bokprojekt
"Flyingebygden från förr till framtid" har genomförts. Se
mera här Pär-Ola Zander Informatik Lunds
Universitet deltar genom att studera sedan december 2002 hur processen
framskrider från idé till färdig bok. (Avhandling 2008), Pär-Ola är idag
verksam vid Aalborgs Universitet Danmark.
26) Folkhälsa, gemenskap och lärande
Syftar till att hitta projekt som helst stärker alla dessa tre delar.
Motion och bättre hälsa är viktigt för alla. En gemenskap
som stödjer att nya kontakter etableras inom och utanför bygden
samt ett lärande som har som mål att öka kunskapen om den
lokala platsen och dess möjligheter. Hur kan vi skapa nya mötesplatser
som främjar dessa tre mål. Ansökan om ett
projekt "Hälsa i Flyingebygden" har formulerats och skickats till
olika tänkbara finansiärer. Lämpliga resurser har identifierats. Projektet
har dock ännu inte kommit igång..
27) Hästens betydelse för bygden
Hästen står i centrum i Flyingebygden. Studie 2005-2006
på uppdrag av Region Skåne utförd av Flyinge Utveckling. Genomlysning av
alla möjligheter med koppling till häst som kan utvecklas inom bygden. Se
mera här.
28) Svenskt hästmuseum
Ett projekt har formulerats om att göra en
förstudie kring om det skulle kunna gå att etablera ett levande museum för
allt som rör hästen. Arbetet har pågått sedan 2005 men ännu har vi ingen
finansiering. År 2007 inlämnas en ansökan till Länsstyrelsen.
Medfinansiering på gång. Beslut under 2008. Genomförd 2009
Vänföreningen Svenskt Hästmuseum grundat 2010. Se
mera här
29) Lokal valuta
Lokal valuta som medel för att driva lokal hållbar utveckling.
30) Landfest
En fest för hela bygden där olika lokala aktörer får visa upp sig var
och en på sin plats.
31) Kultur
Flyinge Kungsgård har en stor arena 2 300 sittande åskådare. Flyinge
Utveckling genomför julmarknad sedan 2004, vi har genomfört
teaterföreställning, vi har medverkat till att Flyinge Equestrian Consert
blev till samt undersöker om Malmö Opera kan utforma föreställning till
Flyinge Kungsgård.
32) Natur
Flyinge Ängar naturreservat som bildas av Länsstyrelsen 2012. Flyinge
Kungsgårds Park restaurerad 2010-2011. Ekomuseum Kävlingeådalen har vi genomfört
förstudier inom Flyingebygden, med finansiering från Region Skåne
(2005). Naturum Flyingebygden (2010)
33) Global Position System
Vilka tillämpningar av GPS kan vara intressanta inom ett geografiskt
område? Hur ser tekniken ut idag för att kunna förverkliga dessa ? Hur kan
den bli tillgänglig och attraktiv för invånarna/turister. Vilka
fördelar skapas ? Geocaching vad är det och vad kan det betyda för
landskapet och landsbygden ?
34) Living Lab
Vad är Living Lab och vilka temaområden skulle passa för Leaderområdet
Lundaland. Förstudier till en ansökan om att bli en nod i ENoLL
35) Samhällsentreprenörskap
Vad innebär begreppet samhällsentreprenör och vilken bakgrund och behov
av utbildning behövs. Hur ser deras framtida yrkesliv ut ? Var finns jobben
?
36) Odling som mötesplats
Hur kan man utforma morgondagens mötesplatser, där människor med olika
bakgrund möts. Konkret exempel baserat på odling.
37) Mineralinnehåll i grödor
Hur kan grödornas mineralhalt ökas med en kostnadseffektiv metod?
Experiment med ekologisk odling, täckodling med halm, stenmjölstillskott,
traditionella jordar, ...
38) Community Leader Skåne
Hur kan en portal/webbplats/community byggas som bäst tillfredställer de
åtta Leaderområdena i Skåne. I samverkan med Länsstyrelsen och Leader
Skåne.
39) Extra lysstarkt landmärke i Lundaland
Något som drar till sig uppmärksamhet från hela Europa och skapar ett
besöksmål som drar till sig besökare/turiste under hundratals år. Vilka
sådan finns i Europa ? Vad bygger deras attraktionskraft på? Kan de bestå
även i en framtid ? Vilket drar mest inom Lundaland ? Kan något nytt
etableras som skulle dra till sig uppmärksamhet. Hur skulle det se ut för
att locka morgondagens turister.
40) Jobb på landet
Finns det någon skillnad på arbetsplatser/arbetsklimatet inom staden och
inom Lundaland ? Ser jobben annorlunda ut och är det mindre/större behov.
Var finns arbetskraften och blir reseavstånden kortare.
41) En annan värld.
Hur påverkas förhållandet mellan land/stad av en värld där
växthusgaserna måste minska radikalt. Vilka fördelar/nackdelar uppstår på
landet resp staden. Påverkas balansen/attraktionskraften/livskvalité i denna
nya värld mellan stad och land. Exempel Lundaland.
42) Radio Lundaland
En egen radiokanal för att berätta om Lundaland. Hur kan en sådan drivas
och får den några lyssnare. Hur kan nya Internetbaserade verktyg som
POD-radio mm bidra. Hur når man ut. ??
43) Kapell
Flyinge Kungsgård hade från 1100-talet ett kapell som centrum i den
vidsträckta Flyinge socken. I detta kapell fanns (med alla sannolikhet) det
kors som idag förvaras på Historiska museet i Lund. Tanken är att åter
öppna ett litet kapell där en kopia av korset kan stå på ett gyllene
altare, så som det gjorde en gång.
44) Gröna Flyingebygden
Etablera Flyingebygden som en "testbed" för klimatsmarta
lösningar i samverkan med företag, bygden, SLU Alnarp och Flyinge Utveckling. Syftet
är att testa klimatsmarta lösningar och visa upp dessa för besökare. Ge
exempel på intressanta lösningar som vore intressanta och företag som borde
kontaktas.
45) Framtidens gödsel - biogödsel
Jordens fosforlager håller på att tömmas. EU vill styra mot mer
ekologisk odling. Kan vi ersätta konstgödsel med biogödsel ? Hur
skulle en biogödsel kunna tillverkas ?
46) Biologisk mångfald
Kan mångfalden av örter ökas på naturbetesmark? Hur skulle det kunna
gå till ? Fältförsök inom bygden.
47) Solcellsparker
Hur kan marginalmark användas för solcellsparker på bästa sätt? Vad
skulle detta kunna betyda?
48) Flyinge Kungsgårds park
Parken är anlagd på 1830-talet och det finns ritningar. Hur skulle parken
kunna restaureras? Flyinge lyder under SLU Ulltuna och bedriver
hippologutbildning på högskolenivå.
49) Läplanteringar av fruktträd och fruktbärande buskage.
GC-vägar inom bygden som kan få läplanteringar. Hur skall sådana bäst
utformas. Flyinge Plantshop är en stor leverantör av växter som finns
inom bygden.
50) Flyinge Ängar
Länsstyrelsen arbetar med projektet Flyinge ängar naturreservat. Följa
processen och hur bygden kan påverka utformningen.
51) Ridled i Flyingebydgen
Ett Leaderprojekt pågår som syftar till att söka anlägga en ridled inom
bygden. Hur påverkas insekter och flora av hovarnas tramp i marken. Finns
växter som gynnas och som kan göra marken tålig mot slitage? Många
ridleder är på väg att anläggas över hela landet. Problemet med ridleder
som går över mark som betas av nötkreatur.
52) Närodlat inom stadsnära områden
Hur odlar man många olika sorter av frukt och grönt intill sin bostad och
går det att leva på för en person i två personers hushållet.
53) Rester från biogasproduktion
Vi söker medel till ett projekt biogas från hästgödsel via torrötning.
Går det att skapa en attraktiv produkt för gödsling av rötresterna som kan
säljas på Flyinge Plantshop i säck?
54) Hållbara stigar i landskapet
Hur kan man anlägga hållbara stigar i landskapet som håller för gående, jogging,
cykel, eldrivna mindre fordon, permobiler, ridning, häst och vagn?
55) Gemenskapsodlingar inom en bygd
Odling av frukt och grönt inom en gemenskapsodling i ett lokalsamhälle.
Hur kan detta utformas?
56) Svenskt Hästmuseum
Ett projekt som påbörjas 2005 och fortfarande pågår. Hur ser processen
ut ? Vad händer på vägen i ett sådant projekt. Vilka svårigheter möter
man?
57) Lokal ekonomi
Lokal ekonomi innebär olika modeller för finansiering av lokala
samhällsprojekt och för lokal utveckling. Vilka möjligheter finns och hur
lyckas en bygd som Flyingebygden få fram tillräckligt med kapital ? Fundera
på vad som ytterligare skulle kunna göras för att underlätta.
58) Lokal ekonomisk analys
Före 1952 fanns över 2000 små landsbygdskommuner. Hur har de två
kommunsammanslagningarna 1952 och 1972 påverkat möjligheterna till
utveckling av de mindre orterna i landet. Hur ser pengaflödet ut i en liten
bygd som Flyinge?
59) Flyingebygden - på altanen till ESS
Vilka möjligheter innebär närheten till Lund NE för Flyingebygden och
hur tas de tillvara?
60) Green Valley Flyinge
Region Skåne satsar på att etablera Green Valley - en klimartsmart
region. Hur tänker man och vad vill man åstadkomma på 10 års sikt. Hur kan
Flyingebygden bäst passa in i detta koncept.
61) Flyinge bygdebolag
Vad är ett bygdebolag. Varför har man valt organisationsformen aktiebolag
med särskild vinstutdelningsbegränsning. Hur har det fungerat och hur
uppfattas detta. Vad kan bygdebolag bidra med i samhällsutvecklingen. Är
detta en rörelse bara i Sverige? Vad gör man i andra länder.
62) Grön ekonomi - en social innovation
Hur skall man åstadkomma ett ändrat beteende i vardagen hos stora grupper
medborgare, så att fler gör enskilda människor gör gröna val.
63) Crowdfunding Green Challenge
Gräsrotsinvesteringar med tydlig inriktning på omställning till
förnybar energi och ett hållbart samhälle. Hur kan detta analyseras.
64) Green Valley Flyinge - a living lab
Vad utmärker ett living lab. och vad kan Flyingebygden erbjuda
universiteten i Öresundsregionen för möjligheter. Hur skall EU, nationen,
universiteten och bygden få ut mesta möjliga av ett living lab.
65) Grön social innovation
Beteendeförändringar mot ett hållbart samhälle - hur kan vi åstadkomma
detta? Hur ser verktygen ut och hur används de idag.
66) Solparker
Solpaneler kommer att spela en allt större roll för vår
energiproduktion. Hur kan denna småskaliga produktion utvecklas tillsammans
med byaföreningar. Var hittar vi bra placeringar. Vilka affärsmodeller
finns?
67) Solar Road
En väg där energin produceras nära där den används. Solpaneler som ett
tak ovanför vägen. Konduktiv eller induktiv överföring av elenergi.
Förarlösa fordon. Hållbar mobilitet. Tar man körkort i framtiden.
68) Kommunerna och byalag
Är det önskvärt med många lokala utvecklingsgrupper inom en kommun. Hur
är inställningen hos kommunerna? Hur påverkar detta demokratin? Hur
förhåller sig kommunerna till det faktum att alltfler byalag och stadsdelar
engagerar sig.
69) Transition rörelsen
Startades i England för att påverka människors omställning till ett
hållbart samhälle. Hur väl etablerad är rörelsen i Sverige?
70) Lokal ekonomi
Lokal valuta och lokala banker. Hur enkelt är det i ett EU där tilltron
till gemensamma valutan sviktar. Hur kan modern teknik hjälpa till ?
71) Överskottsenergi
Lågtempererad fjärrvärme från ESS till Flyingebygden. Hur skall den
kunna användas längs en 17 km lång ledning för att på bästa sätt visa
upp ett hållbar lansbygd, som bidrar till en positiv samverkan stad och
land.
72) Community Index
Hur kan vi mäta utvecklingen i ett samhälle/stadsdel/bygd. Vilka faktorer
är grundläggande för ett gott samhälle. Om vi gör insatser hur påverkas
index?
73) Community Enterprise
Företag inom en bygd - bygdebolag hur påverkar detta den lokala
sammanhållningen och segheten.
74) (svb)-bolag
Bolagsformen (svb) vad innebär det och hur skulle den behöva förändras.
Vilken roll kan sådana bolag spela. Hur påverkar bolagsformen omgivningens
syn på företaget. Hur påverkas ägarna och medarbetarnas syn på
verksamheten.
75) Societal challenges
EU och USA står inför stora utmaningar att finna arbete till alla sina
medborgare. Hur kan det offentliga organisera sig för att den sociala
ekonomin skall kunna växa bättre och sociala innovationer bli lika viktiga
som tekniska innovationer. Se även EUs ramprogram Horisont 2020.
Projekt/forskningsprojekt som är igång
eller avslutade (uppdaterat 2013)
Lärande
verkstad avslutat 15 juni 2004
Folan AB, som är världsledande inom utvecklingen
av förbränningsmoterer, är nu föremål för
en studie av kompetens i småföretag. Studien görs av studenterna
Martin Möller och Karol Rosén och ger underlag för en magisteruppsats
i företagsekonomi. Handledare är Robert Wenglén och
Stefan Svenningsson på företagsekonomiska institutionen vid Lunds
universitet.
Kompetens och småföretag nämns
ofta som viktiga faktorer i diskussioner kring Sveriges tillväxt. Uppsatsen
ska läggas fram i juni och ska förhoppningsvis leda fram till
nya sätt att synliggöra och hantera kompetens i småföretag.
Anledningen till att Folan AB är intressant är att man som ett
litet och framgångsrikt innovativt företag är mycket beroende
av sina anställdas kompetens. Kanske kan andra småföretag
lära av hur man arbetar på Folan.
Pågår 15 april - 15 juni 2004. Avslutat
Vilka tjänster på
Internet efterfrågas i Flyingebygden ? avslutat 15/2 2004
Flyingebygden används som fallstudie i en
magisteruppsats vid Informatik, Lunds Universitet, för att ta reda
på vad som avgör om man vill satsa på en bredbandsuppkoppling.
Otto Jönsson och Mattias Jönsson kommer
under december och halva januari lägga ner all sin tid på att
undersöka Flyingebygdens behov av Internettjänster. Handledare
är Pär-Ola Zander vid Lunds Universitet som också driver
EU-projektet CoLabs inom Flyingebygden.
Man kommer att intervjua de som visat intresse
för bredband inom bygden och däribland de företag som ingår
i EU projektet eCompete, men man kommer också att intervjua slumpmässigt
utvalda hushåll, genom att gå runt och knacka på.
Har man tillgång till Internet? Vilka Internet
tjänster känner man till och skulle vilja använda. Är
man intresserad av att ansluta sig till bredband och vilka tjänster
driver detta? Är man intresserad av att få utbildning om Internet
lokalt inom bygden?
Bredbandssatsningen inom Flyingebygden är
just nu inne i ett mycket intensiv skede med både en Radio-LAN satsning
med Teleservice som ansvarig och en utbyggnad av 3G och ADSL via Teliasonera.
Lite senare kommer också Sydkraft Bredband att bygga ut med fiber
till Flyinge, som är en prioriterad ort med mer än 200 innevånare.
Flyinge Utveckling arbetar med bredbandsutbyggnaden
till bygden och strävar efter att alla inom bygden skall få bredband.
Föreningen stödjer också webbsiten www.flyinge.nu som förmedlar
lokala nyheter till bygden. Detta är ett exempel på en viktig
tjänst, för att understödja och lyfta fram lärandet
i bygden, säger Pär-Ola Zander.
Resultatet från magisteruppsatsen kommer
att föreligga under februari månad och vi ser fram emot att få
en bättre bild av Internetanvändningen i bygden, säger Gunnar
Petersson, Flyinge Utveckling
Pågår 15 november 2003 - 15 februari 2004. Avslutat
EU-projekt vid Lunds Universitet e-Compete förlägger sin studie till Flyingebygdens företag.
Start mars 2003 och pågår under två år. Ansvarig
Docent Erik Wallin och assistent Martin Möller.Institutionen för
Informatik, Lunds Universitet, Pågår fortfarande. Ett särskilt
utvecklingsarbete har gjorts åt Granaths Bildemontering för att söka
få tillstånd ett säkrare system vid e-handel med reservdelar.
EU-projektet CoLabs är ett R3L projekt inom Lärande
Bygd avslutat 29/11 2004
Delprojekt i avhandlingsarbete av doktorand Pär-Ola
Zander i under handledning av Docent Erik Wallin.
"Projektet CoLabs intresserar sig bl
a för Virtuella Communities och dess betydelse för lärande
i projektbaserade organisationer, särskilt i anslutning till universitetens
s.k. tredje uppgift. Forskning på området (t ex EDC på
University of Colorado) indikerar externaliseringars (i det här fallet
synliga representationer av människors kunskaper) betydelse för
lärandeprocessen och den färdiga produkten, och kommer särskilt
att studeras. Virtuella communities antas kunna öka och komplettera
interaktionen mellan de aktiva Flyingeborna, vilket förutom att positivt
påverka projektet även kan så fröer för nya lärandeprocesser
och samarbeten i Flyinge. "Flyingebygden i utveckling" kan också
studeras som ett mikrofall där erfarenheter från fallet delvis
också kan appliceras på större läranderegioner. "
Pär-Ola Zander Pågår fortfarande. Avslutas 2004-09-30.
Projektrapport i form av tre delrapporter finns utgivna av Lunds Universitet.
Rapporterna kom november 2004
Förstudie
Rastplats Gårdstånga avslutad 29/9 2004
Förstudie av Flyinge Utveckling gjord av Gunnar
Petersson sommaren 2004. Delfinansierad av Region Skåne. En rapport
som analyserar möjligheterna att etablera en bemannad infopunkt/turistbyrå
här där 25 000 fordon passerar dagligen.
Lärande Bygd - Local Learning Systems AB avslutat 30/10 2004
En förstudie av Flyinge Utveckling som belyser
möjligheterna till en lärande bygd där lokala resurser tas
tillvara och utvecklas till nya företag. Finansierad av ESF-rådet
och Region Skåne. Projektet utfördes under 1/6-30/10 2004.
Flyingebygdens
mötesplatser avslutat 15 juni 2003
Service Management, Campus Helsingborg, Lunds Universitet
Ett uppsatsarbete på C-nivå kommer
att under perioden 1 april-15 juni 2003 genomföras av fyra studenter,
som en förstudie till ett större forskningsprojekt. Handledare
är Fil doktor Katarina Saltzman Etnologiska Institutionen och Ekonomie
doktor Jan E Persson Ekonomihögskolan Lunds Universitet. Läs mera här
Synliggöra
sin bygd 2004
Flyinge Utveckling projekt med stöd från Region
Skåne. Hur synliggör man sin bygd. Praktiska exempel och mängder av
tips.
Starta bygdegemenskapsföretag 2005
Flyinge Utveckling med stöd från Region Skåne. En
bok som beskriver hur det går till att starta ett aktiebolag samt tips på
vad detta kan syssla med för att stärka den lokala kraften. Bygdebolaget
startas 2006.
Innovationssystem för en lärande bygd avslutat
15 februari 2005
Flyinge Utveckling och Lunds Universitet, finansierat
av Region Skåne och EU projekt.
Förstudie om att etablera ett nytt FoU-område
inom EU´s 6:e ramprogram på temat lärande bygd. Ett handlingsprogram
i rapporten slår fast hur etablering av FoU området skall ske.
Hämta hela rapporten i pdf-format här.
Ekomuseum
Kävlingeådalen förstudie 2005-2006
Flyinge Utveckling och Flyinge AB genomför
förstudier och vissa specifika åtgärder inom Flyinge Kungsgård LAR Eva
Uddenberg anlitas som projektledare. Finansiering Flyinge Utveckling och
Region Skåne samt Flyinge AB. Avslutad 2010. Även ett projekt Naturum i
Flyingebygden har genomförts.
Boken
om Flyingebygden 2003-2006
Flyinge Utveckling tar
fram ett bokverk med över 200 berättelser från bygden. Ett praktverk med
över 600 bilder och 500 sidor.. Redaktör är Gunnar Petersson. Ett antal
studiecirklar genomförs under den 4 åriga projekttiden 2003-2006. Arbetet
studeras också av doktorand från Informatik, Lunds Universitet, som
resulterar i avhandling disputation för doktorsgraden våren 2008.
Flyinge
- centrum i Skåne som hästregion 2006-2006
Flyinge Utveckling får
finansiering från Region Skåne för en omfattande studie av möjliga
utvecklingsprojekt inom Flyingebygden och med koppling till hästnäringen.
Studien avslutad februari 2006
Flyinge
arbetsgemenskap 2007-
Flyinge Utveckling arbetar
och studerar hur man bäst skall kunna stimulera till mera lokalt arbete och
flera lokala arbetstillfällen. ESF finansierar och projektet resulterar i ett
kreativt avtal med Arbetsförmedlingen i Lundaregionen. Projektet pågår 2007
men får sitt stora genomslag under 2008. Inslag i TV-Aktuellt i september
2009. Flyinge Jobbarena med ett 20-tal medarbetare och även filial i
Södra Sandby sedan 2010, Ludvigsborg och Ö Sallerup mfl .
Horse
Innovation Arena 2007
Flyinge Utveckling utarbetar
en förstudie till ett Häst-Ideon, som sedan leder till att en etablering
Hippodeon med placering i Flyinge på börjas. Projektet lyckades dock inte
fullt ut så som det var tänkt. Se mera här.
Lundaland
2006-2008
Flyinge Utveckling tar
initiativ till bildandet av ett Leaderområde Lundaland med sex kommuner runt
staden Lund. Projektet startar aug 2006 och blir Länstyrelsefinansierat från
jan 2007. Avslutas 2008 och en förening Lundaland bildas. Är i full
verksamhet sedan 2009. Se mera här.
Svenskt hästmuseum 2008-
Flyinge Utveckling driver på för att få
finansiering till en förstudie kring ett hästmuseum. Vagnhistoriska
sällskapet, Kulturen i Lund, Flyinge AB, Regionmuseet i Kristianstad mfl
ingår i projektgruppen. Lyckades erhålla finansiering från
Länsstyrelsen och Region Skåne. Förstudien avslutad 2009. Vänföreningen
Svenskt Hästmuseum bildad i augusti 2010. Se mera här.
NEEM
2009-
.Flyinge Utveckling driver ett odlingsprojekt.
Förstudieansökan inlämnad i januari 2009. Beviljad i juli 2010. Neem
står för Närproducerad Ekosund Etnisk Mat
Bo
i Lundaland 2011
.Flyinge Utveckling genomförde en förstudie som
syftar till att intressera stadsbor att flytta ut till mindre orter inom
Lundaland. Finansierat av Leader Lundaland
Ridled
i Flyingebygden 2011
.Flyinge Utveckling driver ett projekt som
undersöker möjligheten att etablera en ridled inom bygden. Finansierat av
Leader Lundaland
Lundalandsmarknaden
2011
.Flyinge Utveckling söker genomföra en
marknad för närproducerade produkter i samband med Lunds Stadspark firar 100
år. Finansierat av Leader Lundaland
Biogas
i Flyingebygden 2013
Flyinge Utveckling driver en förstudie som syftar
till att finna tekniker och en huvudman för biogasproduktion baserad på
rötning av hästgödsel kompletterad med andra lokala substrat.
Bixia
Miljöfonspris 2012-2013
.Flyinge Utveckling genomförde ett lokal
pilotprojekt solpaneler inom bygden. En modell för att sprida till andra
bygder.
Gunnar Petersson |