Lidhult sockenråd

Möte Ica Träffpunkt i Lidhult kring bygdebolag. 

2017-03-23 

Bolmsö till Tusen  

Möte om bland annat möjligheterna att starta bygdebolag

2017-02-14

Bygdebolag på Facebook

Det finns sedan några månader en facebookgrupp 

https://www.facebook.com/groups/799196770220566/

2016-11-09

Folkared 15

Möte med landsbygdsrådet i Varbergs kommun i mikrobryggeriet Folkared 15. Hur kan man komma igång med bygdebolag. 

2016-10-25

Hamra bygdegård

Hela Sverige ska leva Jönköping hade bjudit in medlemmarna till Hamra bygdegård för att få höra Gunnar Petersson berätta om bygdebolag och ett 10-tal personer från olika byaföreningar kom och lyssnade. Man blev också inspirerade av Öreryd som bildat ett bygdebolag, dock inte (svb)-bolag. . 

2016-07-10

Borrby bygdebolag

Det funderas även i Borrby i Skåne på om man kunde starta ett bygdebolag, liknande de som bildats på flera platser runt om i Sverige. Man har skickat en liten delegation till Växjö och Gunnar Petersson. Vi får se vad som kan hända. 

2016-07-02

  Älmeboda utvecklingsbolag kör

Intresset för att  bilda ett utvecklingsbolag i Älmeboda, Rävemåla och Yxnanäs har resulterat i ett   bygdebolag berättar Henrik Nilsson. (se nedan) Man satsar på samma upplägg som övriga bygdebolag i exempelvis Flyinge och Röstånga, dvs att en ideell förening äger aktiemajoriteten. Man planerar att starta friskola och investera i mark och byggnader. Man vill också skapa en attraktiv servicepunkt i Rävemåla. Man tänker också laga mat åt skolan. Spännande planer. 

2015-09-16

En modell där näringslivet kan bidra med samhällsnytta.

Den socialdemokratiska regeringen Göran Persson införde möjligheten att starta (svb)-bolag från 1 jan 2006, genom tillägg av Kapitel 32 i aktiebolagslagen (ABL). 

Flyinge Utveckling ideell och allmännyttig förening beslutade att starta ett sådant bolag redan samma år och blev därmed ett av de allra första (svb)-bolagen i landet. När beslutet fattades närvarade Carl Schlyter och Valter Mutt (mp). 

Denna särskilda aktiebolagsform är tänkt att passa för affärsverksamhet, som är mer idéburen och tydligt syftar till samhällsnytta. Eftersom möjligheten till vinstutdelning på insatt kapital är starkt begränsad, kommer eventuella vinster att stanna kvar i bolaget och fortsätta att gagna samhällsnyttan. 

Antalet (svb)-bolag har sedan 2006 blivit cirka 100 stycken, vilket får anses vara en besvikelse.

Här finns utrymme för att införa stimulanser. Varför skulle statsmakten vara intresserad av fler (svb)-bolag?

De politiska partier som i mitt perspektiv varit mest intresserade av (svb)-bolag är miljöpartiet och centerpartiet. Men även vänsterpartiet kan ju nämnas.  

Människor i utanförskap 

Principen om alla medborgares rätt att kunna ingå i en arbetsgemenskap måste innebära att alla samhällssektorer hjälps åt för att nå detta mål.

Alltfler människor flyr till vårt land från andra länder med önskan om att så fort som möjligt börja arbeta och försörja sig. Antalet långtidsarbetslösa ligger kvar och ungdomsarbetslösheten är alltför hög. 

Att vara i utanförskap innebär en sämre självkänsla och ökad risk för ohälsa. Ju längre arbetslöshet desto svårare att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. 

Lösningen 

Över hela landet finns det mycket gott om ”övergångsjobb” för alla människor i utanförskap, vilket innebär att många efter några år kan gå vidare till ordinarie arbetsmarknad.  

Är en nollvision möjlig?

Visst är en nollvision önskvärd men är den möjlig? 

Den offentliga sektorn bidrar genom praktikplatser, plusjobb mm. Statliga Samhall är en verksamhet med över 17 000 anställda som bidrar till lösningen. 

Den idéburna sektorn bidrar genom att ta emot personer som arbetar ideellt eller med olika former av arbetsmarknadsstöd. 

Arbetsintegrerande sociala företag är en del av lösningen. Genom att anpassa sin verksamhet till de anställdas intresse och kompetens kan man integrera många. Idag finns cirka 300 sådana företag över hela landet, men dessa är till betydande del beroende av olika former av bidrag från samhället. Bidrag, som ofta varierar med den politiska majoriteten, skapar osäkerheter.

Andra problem är att sociala företag inte får snedvrida konkurrensen med vanliga företag, vilket gör att man får gå balansgång och tvingas verka i en gråzon.  

Men används möjligheterna inom näringslivet fullt ut? 

Visst hör man om projekt inom större bolag där man tar sig an personer i utanförskap för en tid. Visst bidrar bolag som IKEA till att stötta hjälporganisationers arbete i Rumänien. Listan kan göras lång och intresset har ökat de senaste åren. Kunderna gillar bolag som gör samhällsnytta. 

En viktig vision

 Ett större bolag med verksamheter på flera platser i Sverige startar ett dotterbolag-(svb). Detta bolag får låna lite personal från moderbolaget och får koncernbidrag, samt kan vid behov låna resurser från moderbolaget. Man anställer också personer med särskild kunskap inom samhällsentreprenörskap. Därefter anställer man enbart personer i utanförskap.  

Affärsidén är att kunna rekrytera personer från detta dotterbolag till den ordinarie verksamheten.

·        Att skapa goodwill för moderbolaget genom att peka på att man i ett eget dotterbolag är med och gör samhällsnytta.

·        Att i särskilt bolag arbeta med projekt som passar för personer i utanförskap, men som också på sikt skall leda till affärsnytta i moderbolaget.

·        Att tillföra dotterbolaget resurser som är väl lämpade för uppgiften.

·        Att i dotterbolaget gå utanför ”boxen” och testa nytt tänkande på ett långsiktigt sätt.  

Samverkan med fristående arbetsintegrerande företag blir en möjlighet. Långsiktighet skapas genom att dotterbolag-(svb) startas.  

Vad skulle samhället kunna ställa upp med? Genom att kräva att dotterbolaget är ett (svb)-bolag så uppstår en klar definition, som för sådana bolag ger möjlighet till vissa avsteg från ordinarie synsätt mellan parterna på arbetsmarknaden.

Samhället kan erbjuda vinstskattebefrielse för (svb)-bolag där samhällsnytta i tillräcklig omfattning kan påvisas. Statliga upphandlingar kräver av anbudsgivarna att man kan visa på social hållbarhet genom exempelvis peka på verksamhet som man driver inom sitt dotterbolag-(svb). 

Den anställde, som kommer från utanförskap kan ange att hen arbetar inom ett välkänt företag. Man ser möjligheten att komma ur sitt utanförskap genom att få visa vad man kan och hur man förmår lära sig nya uppgifter. Han/hon får arbeta efter sin förmåga och efterhand stärka sin självkänsla. Det finns många valmöjligheter genom att många små och stora bolag erbjuder denna möjlighet över hela landet. 

Universitet och högskolor kan erbjuda utbildning till samhällsentreprenörer då det skapas en hållbar arbetsmarknad för personer med sådan utbildning. 

Den särskilda bolagsformen (svb)-bolag ger många fördelar, genom att vara just ett aktiebolag som är den vanligaste företagsformen inom näringslivet. Detta ger också de anställda rätt signal om att detta är på riktigt. Möjligheten att rikta särskilda insatser till en väl definierad företagsform är också viktig. Social hållbarhet får inom moderbolaget en tydlig roll, som jag hoppas många företag skall kunna lockas till att vilja utforska. Det ligger i linje med EU och svenska statens riktlinjer genom SDG-begreppet.

2015-05-18

Nätverket för (svb)-bolag uppföljningsmöte

Nätverket träffades hos  Flyinge Utveckling och driver på för att öppna hemsida samt genomföra en enkät i syfte att kartlägga vilka verksamheter som aktiebolag (svb) ägnar sig åt. Flyinge Utveckling kommer att söka medel för att kunna ta fram en handbok med allt man bör veta om (svb)-bolag.  Syftet är att visa på för- och nackdelar med bolagsformen och öka intresset och kunskapen, så att fler väljer denna bolagsform där det passar väl. En möjlighet som kan vara intressant för vissa ekonomiska föreningar är att byta till aktiebolag (svb). En annan fråga som togs upp "Hur det offentliga på olika sätt samverkar med civilsamhället i andra europeiska länder."  Demokrati och finansiering är en annan viktig fråga. Olle Wästberg som ansvarar för demokratiutredningen föreslår kommundelsråd. Kanske detta kan stärka modellen med bygdebolag som kan bli en genomförare baserad på lokal kompetens. 

2015-03-06

Utredningen stärkt civilsamhälle besökte Flyinge 

Dan Ericsson, som utreder hur Sverige skall få ett stärkt och mer självständigt civilsamhälle besökte Flyinge Utveckling för att öka sina insikter kring (svb)-aktiebolag och hur sådana kan spela roll för att stärka civilsamhället och människors engagemang. Så kallade IOP vilket betyder idéburet offentligt partnerskap skulle kunna utvecklas i högre utsträckning. Utredningen skall vara klar den 29 februari 2016 och tillsattes av  regeringen Reinfeldt. 

2015-03-05

Nätverket för (svb)-bolag

Idag bildades nätverket för (svb)-bolag i Göteborg av 8 stycken verksamma (svb)-bolag. Nätverket kommer att  verka för att sprida kunskap om denna särskilda form av aktiebolag samt påverka och skapa opinion för förändringar som kan bidra till att fler (svb)-bolag bildas. Andra viktiga områden är omvärldsbevakning och en digital enkät för att ta reda på vad (svb)-bolag har för verksamhet. 

2015-03-03

Bygdebolag i Älmeboda och Sibbarp-Dagsås

Det funderas på att starta bygdebolag med (svb) i flera bygder. Älmeboda och Sibbarp-Dagsås är två exempel där frågan ligger och gror. 

2015-02-07

Social innovation i privata företag - vision

Byggbolaget XYZ startar ett helägt dotterbolag XYZ Social Innovation (svb) med syfte att driva samhällsnyttig verksamhet som  gynnar både företagets verksamhet och samhällsnytta. Man avsätter årligen en viss procentsats av byggbolagets omsättning till dotterbolaget via koncernbidrag.  Genom att dotterbolaget är ett (svb)-bolag visar man att det är på allvar, eftersom medel som överförts hit inte enkelt kan återföras. 

I dotterbolaget XYZ Social Innovation (svb), så anställer man samhällsentreprenörer som bygger en  arbetsintegrerande verksamhet där människor som har svårt på arbetsmarknaden kan få anställning. På detta sätt så gör dotterbolaget nytta både för byggbolagets möjligheter till rekrytering och för stat och kommun som ser att fler får anställning  och för de enskilda människorna som får en arbetsgemenskap med lön. 

Byggbolaget XYZ kan nu enkelt  redovisa hur stora satsningar man gör inom området och detta ger företaget en viss fördel i samband med statliga och kommunala upphandlingar. Dotterbolaget skapar goda relationer till civilsamhället och vidgar på så sätt byggbolagets relationer i samhället. 

Det är dock viktigt att dotterbolaget anställer verksamhetspersonal med rätt bakgrund och kompetens. Det kommer då att bli efterfrågan på människor med förmåga och erfarenhet av att se styrkor hos människor i utanförskap.  Att driva verksamhet i dotterbolaget underlättas av att man har goda relationer till moderbolaget men full frihet att anlita även andra företag. 

XYZ var från början skeptisk till att bilda dotterbolaget då man menade att redan hade liknande verksamhet inom bolaget. Men nu efter några år har man förstått att dotterbolaget skapar en mera tydlig bild samt har rätt personal vilket skapar större värden för bolaget. Man avsatte första året 0,01% av omsättningen men man ser nu så stor nytta att avsättningen numera är 0,1%. 

Nu har många företag särskilt de som har en stor del av sin verksamhet i Sverige och där offentliga kunder är viktiga startat sådana dotterbolag. Man räknar med att minst 100 000 personer har fått jobb i dessa samhällsbolag och många kan slussas vidare till moderbolaget. Utrikesfödda som har fått asyl kommer snabbare in i en arbetsgemenskap och språkinlärningen går fortare.

Staten ser nyttan med dessa samhällsbolag och har beslutat att (svb)-bolag efter ansökan kan få vinstskattebefrielse.  

2014-12-14

Offentliga partnerskap med civilsamhället

Växjö kommun har antagit ett policy dokument som beskriver partnerskapet mellan kommunen och civilsamhället. Läs mera här

2014-12-13

Ett stärkt och självständigt civilsamhälle
Dir. 2014:40
Utgiven: 13 mars 2014
Typ: Kommittédirektiv
Avsändare: Utbildningsdepartementet 

Läs hela direktivet här, som bland annat särskilt pekar på (svb)-bolag som en del av det civila samhällets organisationer. 

2014-12-12

Pressmeddelande 2014-12-12  

Särskilt möte för (svb)-bolag den 5 mars 2015, kl10:30

Vinsten skall återinvesteras i verksamheten, inte delas ut till ägarna!

”Samhällsnyttiga bolag, som drivs av en övertygelse och ett engagemang, stärker civilsamhällets roll i det demokratiska samhällsbygget”

I kölvattnet av höstens val och politiska diskussion kring vinster i välfärden och vårens stundande valkampanjer mobiliserar sig de bolag i Sverige som valt att begränsa sin vinstutdelning till sina ägare. Den 5 mars träffas aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, sk. (svb)-bolag för att diskutera förutsättningarna och förbättra möjligheterna för (svb)-bolag att verka och utvecklas i Sverige.  

Det bjuds in till en öppen träff för att samtala om erfarenheter, villkor och förutsättningar för aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, samt undersöka behovet av en gemensam riksorganisation. Redan 2006 blev det möjligt att registrera aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning och november 2014 finns det ca 80 registrerade (svb)-bolag på Bolagsverket. En del av dessa har stora verksamheter, medan andra är mindre lokala bygdebolag, men alla har valt att organisera sig som ett bolag där vinsten skall återinvesteras i verksamheten istället för att delas ut till ägarna. En fråga som debatterats flitigt under 2014 och kommer att fortsätta vara ett hett ämne i den politiska och samhälleliga diskussionen framöver, speciellt med det stundade extravalet till riksdagen den 22 mars.  

Den 5 mars 2015 träffas ett antal (svb)-bolag i Göteborg för att diskutera förutsättningarna och förbättra möjligheterna för (svb)-bolag att verka och utvecklas i Sverige. Vilka behov finns, varför och på vilka sätt skulle en gemensam riksorganisation kunna bidra till inte bara bolagens, utan även samhällets, utveckling framöver? Och hur kan våra beslutsfattare underlätta för dessa samhällsnyttiga bolag?  

Gunnar Petersson, Flyinge Bygdegemenskapsaktiebolag (svb) förklarar varför det är viktigt att (svb)-bolagen får bättre förutsättningar och skapar ett forum för samtal:

-          Samhällsnyttiga bolag, som drivs av en övertygelse och ett engagemang, stärker civilsamhällets roll i det demokratiska samhällsbygget. Därför passar denna samhällsbolag särskilt bra som bygdebolag och inom vård, skola och omsorg, där verksamheten är inriktad på att gynna bygden, skolbarnen eller vårdtagarna och inte aktieägarna. Vi känner att (svb)-bolag, passar väl in här men med några få förändringar skulle intresset för att bilda sådana bolag bli större och bolagsformen därmed spela en ännu större roll.  

Första träffen äger rum torsdagen den 5 mars 2015, kl 10.30, på (svb)-bolaget Le Mat B&B, Kristinelundsgatan 13 i Göteborg.

Träffen sker på gemensamt initiativ av Flyinge Bygdegemenskapsaktiebolag (svb), Le Mat Fastightes AB (svb) och Röstånga Utvecklings AB (svb).

Kontakt för ytterligare info, frågor och svar: Gunnar Petersson, Flyinge Bygdegemenskapsaktiebolag (svb). Mail: gunnar.petersson@flyinge.nu Mobil: 0707-552697

PS. 2013 lanserade Sektor 3 och forskaren Karl Palmås en skrift om SVB-formen (Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning). I rapporten, Den misslyckade välfärdsreformen, tar man upp orsakerna till varför SVB-formen inte fått fäste i Sverige, jämfört med till exempel CIC:s, Community Interest Companies i Storbritannien och L3C:s i USA. Läs mer om rapporten här: http://www.socialinnovation.se/sv/svb-formen-som-blev-en-flopp/  (PS. Rapporten har ju den olyckliga och felaktiga underrubriken ”…aktiebolag med begränsad vinst”, missvisande och tyvärr en vanlig missuppfattning).

2014-11-21

Varför vinstskattebefrielse

 (svb) bolag borde ges vinstskattebefrielse och kunna få statslån. På så sätt tackar staten de människor, inte minst på landsbygden, som vill engagera sig i sin egen bygd och medverka till fler arbetstillfällen och att hela Sverige kan leva.

 Ideella allmännyttiga föreningar är vinstskattebefriade som ett tack från statens sida för de insatser som görs av civilsamhället.

Om det över åren skulle ansamlas tillgångar i den ideella föreningen, skyddas dessa av föreningens styrelse, som inte får gynna sina medlemmar, utan skall i stället gynna föreningens ändamål.  Skulle föreningen läggas ner får eventuellt överskott således inte tillfalla enskilda medlemmar, utan skall bevaras inom sfären av ideella allmännyttiga föreningar. Det kan vara föreningens distriktsorganisation eller riksorganisation, men också en annan ideell allmännyttig förening, som man tycker ligger nära den nedlagda föreningens ändamål.

Den 1 januari 2006 introduceras (svb)-aktiebolag i Sverige, som har starka paralleller till ideella allmännyttiga föreningar.  Möjlig utdelningen till aktieägarna är starkt begränsad och motsvarar ungefär bankräntan. Aktieägarna får heller ingen kompensation för risken och kan förlora sitt insatta kapital. Om bolaget drivs i syfte att i huvudsak vara allmännyttigt med ett samhällsnyttigt ändamål, där man inte uppenbart konkurrerar med privata företag, borde staten kunna medge vinstskattebefrielse efter ansökan. På så sätt skulle civilsamhällets möjligheter att verka på ett tydligt sätt stärkas. Den risk som aktieägarna tar skulle också delvis minskas om bolaget får vinstskattebefrielse.

Ett (svb)-aktiebolag omfattas av ABL (aktiebolagslagen) i sin helhet, med tillägget i kapitel 32, vilket bland annat inskränker vinstutdelningen. Ett AB har en tydlig lagstiftning och är välkänt hos revisorer och banker, vilket gör det lättare att ta lån, hantera moms och ha anställda.

 Om ett (svb)-bolag skulle likvideras med överskott, tillfaller dessa medel inte aktieägarna, utan Arvsfonden. Aktieägarna får dock tillbaka sitt insatta kapital, som sannolikt efter många år har förlorat i värde och närmast är att betrakta som en donation. På så sätt finns en tydlig likhet med den ideella föreningen, vilket pekar på att vinstskattebefrielse vore naturligt.

 Det har sedan år 2006 startats exakt 100 stycken (svb) bolag, vilket inte precis pekar på att denna företagsform har blivit särskild populär. Vinstskattebefrielse borde öka intresset avsevärt.

 Så kallade bygdebolag är inriktade på att främja ”bygden” i ett tydligt geografiskt område. Man kan då driva exempelvis äldrevård, hyreshus, skola, affär, bensinstation, återbruksverksamhet, lokal service på uppdrag av kommunen, RUT-tjänster, m.m.

Ett bygdebolag vill främja den egna bygden, så att fler vill flytta dit, fler vill bo kvar genom att driva verksamheter som inte konkurrerar med privata företag. Bolaget söker också ha många aktieägare, inte minst från bygden. Syftet är inte att gynna aktieägarna, utan att gynna bygden. Då passar just (svb)-bolag synnerligen väl. Då skulle staten sända rätt signal om man också införde vinstskattebefrielse, så att sådana bolag över många år skulle kunna bygga upp ett eget kapital att använda i svåra tider.

Staten kan ge bra verktyg till civilsamhället, vilket också sänder signalen att civilsamhället spelar en viktig roll i ett demokratiskt samhälle, som ju bygger på engagerade medborgare. Medborgare, som inte bara vill kunna välja utförare, utan även vill gå samman för att skapa egen verksamhet, som kan erbjuda bygden tjänster.

Speciellt på landsbygden finns behov av att stärka civilsamhällets möjligheter att kunna ge sig själva service. Då det inte längre är lönsamt för den private handlaren att driva livsmedelsbutiken drabbas de boende vid en nedläggning. Många i bygden tycker att deras skattepengar går till centralorten, regionstaden, huvudstaden, som hela tiden tycks behöva nya shoppingcentra, motorvägar, bostadsområden, tunnelbana, operahus m.m.

 Att driva ett bygdebolag på en plats där inga privata vill erbjuda service, innebär en stor risk. Då krävs både ideella insatser och att kostnaderna kan hållas låga. Staten skulle kunna erbjuda (svb)-bolag så kallade statslån med en ränta motsvarande statslåneräntan.

 Att välfärdsbolag bör vara just (svb)-bolag har vi fått höra i valrörelsen. Att driva bolag med vinst, och därtill ha vinstskattebefrielse och kunna få statslån, borde väl vara attraktivt. Ja, attraktivt för dem som vill driva bolag som syftar till att gynna ändamålet och inte den egna plånboken. Ett (svb)-bolag kan i princip aldrig öka särskilt mycket i värde och är inte intressant att köpa för riskkapitalister.

 Så riksdagspartier – tag nu chansen att stärka civilsamhället och engagerade människor inte minst på landsbygden, så att hela Sverige kan leva.

2014-10-17

Förluster i välfärden

Ingen talar om förluster i välfärden, bara om vinster. På landsbygden består välfärden förutom skola, vård och omsorg också av lanthandel, bensinstation, mötesplats och tillgång till kultur. Verksamheter som ofta läggs ner på grund av dålig lönsamhet. Man kan inte begära av ett privat företag att denne år efter år skall gå med förlust för att ge service till en bygd.  

Om man går samman i ett bygdebolag (svb) i syfte att ordna denna välfärd, som är mycket angelägen men mycket svår att få att gå runt så borde samhället ställa upp. Man skulle kunna göra detta genom att ge vinstskattebefrielse se nedan om man händelsevis skulle gå med vinst något år. Man skulle kunna inrätta en särskild välfärdsfond, för att just sådana bolag skulle kunna få förmånliga lån. 

Som sagt tänk också på ett stärka möjligheterna till egenmakt på landsbygden och då omfatta hela välfärden. 

2014-10-15

En blomma till vänsterpartiet

Tack vänsterpartiet för att ni drev frågan om vinster i välfärden så hårt. Det hedrar er. En stor del av väljarna tycker ju som ni i denna fråga. Men som ni också sagt så är det viktigt med valfriheten och möjligheten att människor med engagemang uppmuntras att gå samman för att lösa välfärdsfrågorna inte minst på landsbygden. Utan engagemang får vi ingen demokrati.

2014-05-12

Investera i Sociala företag!

Det finns ett ökande intresse av att investera i samhällsnyttiga företag där kravet på utdelning av insatt kapital inte bara mäts i kronor utan kanske främst i goodwill. Vilken nytta gör företaget blir det viktigaste. Vi ser nu i rapport efter rapport att de som har kapital kraftigt har ökat sin förmögenhet och vet inte riktigt hur man på bästa sätt kan använda dessa tillgångar. Fler följer exemplet Bill Gates och även i Sverige följer man efter. Då krävs att det finns företag att investera i, som på något sätt kan sägas leva upp till de goda idealen. Här kommer (svb) aktiebolagen in. De omgärdas av en starkt regelverk, som uttrycks i begreppet (svb) som ingår i företagsnamnet, vilket gör det enkelt att avgöra om det är ett (svb) eller inte. Man kan söka på www.upplysning.se.  

Vi har i denna blogg och på annat sätt också framfört ett önskemål om att kunna få vinstskattebefrielse vid ansökan hos Skatteverket. Detta vore ett sätt för staten att jämställa offentlig verksamhet och privat verksamhet som man vill driva i form av ett (svb) bolag. 

Det skulle också ytterligare göra denna organisationsform intressant för investerare. 

2014-02-27

Allmänna arvsfonden

Eftersom lagen föreskriver att ett (svb) - bolag som likvideras skall skicka eventuellt överskott till Allmänna arvsfonden kan man säga att alla (svb) bolag på ett sätt är dotterbolag till arvsfonden! 

Det borde ju föranleda arvsfonden att vara särskilt måna om att ge sådana bolag bidrag som i övrigt uppfyller arvsfondens kriterier. Som reglerna nu är skrivna så får man inte ge bidrag till företag. Men till sina egna "dotterbolag" borde det vara i högsta grad angeläget. 

Men kanske man redan tänkt på detta och kan ge bidrag till (svb) bolag 

2014-02-27

Tillväxtverket

Har haft kontakt med Tillväxtverket rörande deras intresse för tillväxt av fler (svb)-bolag och kanske särskilt bygdebolag. De svarar JA att det är intressant under 2014 och ber att få återkomma.

2014-02-15

Vinster i välfärden

Privata bolag inom välfärden skapar utveckling och valfrihet. Men det måste ske på justa villkor. När PEAB bygger ett hus åt det offentliga så får de bara betalt om huset är slutbesiktigat och klart. När privata går in i välfärden vård, skola omsorg så kan de lämna verksamheten och så får samhället gå in och rädda eller när det blir skador efter privata läkare så får offentliga sjukhus gå in och ta eftervården. Det låter ju inte bra. 

Alltså inom dessa sektorer så måste det privata företagandet styras på ett annat sätt. Det offentliga systemet betalar ju ingen skatt på sin verksamhet om det råkar bli ett budgetöverskott. Om privat verksamhet och offentlig skall samverka så borde det vara samma villkor. 

Den 1 januari 2006 så infördes en möjlighet att starta så kallade (svb) aktiebolag. Jag vill se att sådana bolag även skall kunna få skattebefrielse efter ansökan om man verkar inom viktiga samhällsområden på ett ansvarsfullt sätt. 

Jag vill att det skall vara tillåtet för sådana bolag att verka inom välfärden och att de skall kunna få vinstskattebefrielse om de skött sig utan anmärkning. Andra privata bolag skall inte tillåtas inom den inre välfärden. 

Med den inre välfärden menar jag då i princip all verksamhet som det offentliga ytterst ansvarar för via skattemedel och som därför inte kan lämnas ogjord om en privat aktör missköter sig, går i konkurs eller på annat sätt bara lämnar sitt åtagande.

Här nedan kan man läsa allt om (svb) bolag. Sådana bolag är totalt ointressanta för riskkapitalister. 

2013-05-05

Hur samhällsbolag kan bli nyttiga

Tryggve startar ett aktiebolag inom välfärdssektorn. Han väljer att starta ett (svb) bolag även kallat ett samhällsbolag. Han sätter in 50 000 kronor i aktiekapital och anlitar en auktoriserad revisor. Bolaget utvecklas väl och Tryggve kan ta ut en lön på 25 000 kronor i månaden. Han skjuter till ytterligare 450 000 kronor och erbjuder dessutom alla företagets kunder att investera i bolaget. På så sätt får han in ytterligare kapital och kan expandera. Kunderna är lojala mot företaget och Tryggve kan anställa fler och fler medarbetare. Han kan höja sin lön till 35 000 kronor/månad men Tryggve tycker att hans anställda skall ha i princip samma lön som han själv. 

Bolaget går varje år med vinst som gör att de som investerat i bolaget kan få utdelning på 1%+statslåneräntan. Just nu cirka 2,5%, vilket således ger något mer än bankräntan. Tryggves kunder är nöjda. Nu dyker det upp en möjlighet att förvärva ett liknande företag som Tryggves. Deras kunder har börjat överge dem och frågar Tryggve om inte han skulle vilja ta över konkurrenten. Tryggve förstår att ett välfärdsaktiebolag som inte har kunder inte är värd så mycket. Han går till Ekobanken som ger honom ett lånelöfte på 4 MSEK. På två veckor har hans kunder lovat att ställa upp med 1 MSEK i aktieägartillskott och Tryggve kan köpa upp sin konkurrent för 4,5 MSEK. Detta belopp motsvarar ungefär det som konkurrenten satt i i eget kapital. Tryggve byter namn på det nyköpta bolaget så att detta också blir ett (svb) bolag. Det gör då att värdeöverföring mellan bolagen underlättas och stabiliteten kan bibehållas. 

Tryggve har nu förstått att (svb) skapar en trygghet hos kunderna och en tillit som är mycket värd. Eftersom (svb) bolag dessutom kan ha många aktieägare utan att bli ett publikt bolag så är det en trygghet att ha över 500 aktieägare många små men ändå. 

Några år senare har Tryggves (svb) bolag en stabil ekonomi. Betalar sunda löner och ger en utdelning på insatt kapital. Tryggve bli aldrig kontaktad av Risko eftersom de inte köper upp (svb) bolag. Detta beror på att aktierna inte stiger i värde och sådana bolag vill inte Risko ha med att göra. Risko AB är  mycket irriterade på alla (svb) bolag , som breder ut sig överallt inom välfärdssektorn. Riskos affärsidé är direkt hotad.

Tryggves dotter tar över bolaget när Tryggve går i pension. Bolaget har nu över 4000 nöjda aktieägare över hela landet och många av dessa är också kunder eller anställda eller fd anställda. Tryggve anlitar själv bolaget när han inte längre kan bo kvar hemma. Tryggve brukar säga att "Det var bättre att placera pengarna i samhällsbolaget än på banken. Jag fick både ränta på pengarna och en plats att bo på där jag vet att jag blir väl omhändertagen"  

2013-05-05

Hur vinster i välfärden är skadliga 

Kalle startar ett aktiebolag inom välfärdssektorn. Han har ju hört att det är negativt med vinster i välfärden. Han funderar på om bolaget skall vara ett (svb) bolag. Han tänker att lite vinst i bolaget kan väl aldrig vara skadligt. Så han avstår (svb), som verkar svårt att förstå. 

Hans insats i bolaget är aktiekapitalet på 50 000 kronor. Men snart behövs mera pengar. Totalt investerar han 500 000 kronor av egna sparmedel i bolaget. Även hustrun är nu anställd och både hon och Kalle får ut en lön på cirka 25 000 kronor per månad. Årsredovisningen som lämnas in visar på en vinst i bolaget efter skatt på  75 000 kronor.  Kalle är nöjd och tar nu utdelning på sitt insatta kapital med 20 000 kronor, vilket motsvarar 4% på det insatta kapitalet. Kalle berättar gärna för sina vänner om att han minsann inte lurar staten på några pengar. 

Familjens bolag växer och växer. Omsättningen stiger och man investerar årligen i verksamheten. Kalle träffar andra som driver liknande verksamheter. Han börjar nu förstå att hans företag är värt en hel del mer än de 500 000 kronor han satsade i bolaget. De som värderar aktiebolag förklarar att det är bra för värderingen av Kalles aktiebolag om avkastningen är god. Kalle börjar förstå att det finns ett samband mellan den årliga vinsten i bolaget och värdet på bolaget. 

Några år senare har vinsten i Kalles bolag ökat och snart säljer Kalle bolaget till Risko AB, som specialiserat sig på att köpa upp lönsamma välfärdsbolag. Kalles stora vinst kom när han sålde sitt bolag till Risko för 50 miljoner kronor. 

Men Risko sitter nu med problemet att deras investering i Kalles bolag måste vara lönsam varje år och helst skall ju deras bolag öka i värde så de kan sälja sitt bolag med ännu större vinst. Detta kräver att vinsterna i de uppköpta bolagen ökar. Risko sänder ut meddelande till sina dotterbolag om att personalstyrkan måste minska. Anställda som inte högpresterar måste bort.  

Kalle ångrar att han sålde sitt välfärdsbolag till Risko. Han kan inte se sina grannar i ögonen längre, eftersom han halva året bor i Spanien för att slippa betala så hög skatt. Men nu börjar spanjorerna att jaga förmögna eftersom deras ekonomi rasat. Kalle funderar på att flytta hem igen. Men vart skall han flytta. ?

2013-01-15

LO om vinster i välfärden

Svar: från Gunnar Petersson 

Kommentar: (svb)-bolag har ju redan vinstutdelningsbegränsning till statslåneräntan +1% så man behöver inte göra några ändringar i Kap 32 av aktiebolagslagen. 

2013-01-15

LO vill ha samhällsbolag

Idag har LO gått ut och sagt att man vill ha samhällsbolag som är det samma som (svb) bolag. Man menar att kommunerna och andra offentliga som upphandlar tjänster skall ha en möjlighet att ange att man vill köpa från samhällsbolag. Om man inte vill detta så får man stå till svars gentemot medborgarna.  På så sätt hoppas man att denna bolagsform på sikt skall ta över allt mer och debatten om vinster i välfärden ha funnit sin lösning. 

2012-11-22

(svb) tillägget mycket bra för bygdebolag

Varför är (svb) så särskilt bra för bygdebolag.?  Läs mera här 

2012-11-16

Miljöpartiet besöker Flyinge

En delegation riksdagsmän från miljöpartiet besöker Flyinge den 10 december 2012,  för att ytterligare fördjupa sin kunskap om (svb) aktiebolag i praktiken. Valter Mutt, Annika Lillemets och Lotta Hedström. 

2012-10-05

Miljöpartiet motion om vinstskattebefrielse

Motion om vinstskattebefrielse för (svb) aktiebolag, har lämnats av miljöpartiet. Läs mera här

2012-09-26

Riksdagsseminarium

Flyinge Utveckling, Röstånga Utvecklingsbolag och Hela Sverige skall leva berättade för riksdagsmän från flera olika partier om (svb) aktiebolag och de önskemål till förändringar som man tror skulle öka intresset för denna organisationsform. Syftet är att öka människors vilja till samhällsengagemang och intresset för detta ökar över hela världen. 

2012-09-25

Centerpartiets motion

Centerpartiet föreslår regeringen i en motion att se över lagstiftningen om (svb) aktiebolag. Läs om motionen här.

2012-09-09

Vad gör (svb) bolag så intressanta

Genom vinstutdelningsbegränsningen och om bolaget har många aktieägare från ett geografiskt område (bygd) så uppstår ett särskilt förtroende, som gör att exempelvis kommunen kan sälja fastigheter i bygden på ett förmånligare pris. Man gynnar ju bygden som är en del av kommunen. Delägare och andra kan också i viss utsträckning vilja bidra med eget arbete och tjänster. Bolagets huvudägare kan vara exempelvis flera ideella föreningar som går in med olika mycket kapital efter vilja och förmåga. Bygdens folk och företag kan på samma sätt bli delägare på samma villkor. Ett (svb) aktiebolag kan ha många aktieägare utan att bli ett publikt bolag. Bolaget skapar en egenmakt inom bygden. Inte minst fastigheter som har eller har haft prägeln av gemensamma lokaler i bygden passar väl för att ägas av ett bygdebolag. Det finns många sådana byggnader på landsbygden som inte är så lönsamma för exempelvis kommunen eller kyrkan men som med lokalt engagemang kan spela en viktig roll. Bygdebolag kan spela roll i att stärka den lokal ekonomin

2012-09-03

Vinster i välfärden

Alla,  inte minst LO och Socialdemokratiska partiet  funderar på detta med vinster i välfärden. Det är såklart inte fel att gå med vinst bara man uppfyller en rimlig kvalitet. Den vinst som uppstår beskattas sedan. Felet är orimliga utdelningar eller överföringar av vinsten till skatteparadis. 

Nu arrangeras ett riksdagsseminarium den 26 september där man presenterar den bolagsform som redan finns sedan 2006 och kallas (svb) aktiebolag. Bolagsformen begränsar möjligheterna  till oskälig utdelning och oskäliga räntesatser mm

Denna bolagsform finns beskriven i ABL aktiebolagslagen kap 32. Hoppas att alla intresserade nu kommer till denna intressanta eftermiddag. 

2012-08-30

Två viktiga dokument från HSSL

Här kan du ladda hem två viktiga dokument i pdf som handlar om bygdebolag och lokal finansiering. Handbook local financing  samt  Lokal finansiering 

2012-08-22

Om bygdebolag på landsbygdsriksdagen 8 sept 2012 i Ronneby

Gunnar Petersson medverkar på landsbygdsriksdagen i Ronneby lördagen den 8 september på seminarium Ulla Herlitz Hela Sverige skall leva som rör Crowdfunding. Varför är det viktigt med bygdebolag över hela Sverige? Varför skall man satsa lokalt ? Hur kan man använda kapitalet? Vad innebär det att höja bygdens värde? Läs mera om landsbygdsriksdagen här.

2012-08-22

Riksdagsseminarium kring (svb)-bolag

Miljöpartiet och Centerpartiet arrangerar tillsammans ett sk riksdagsseminarium den 26 september i Stockholm kring (svb) bolag Inbjudna är Gunnar Petersson Flyinge Utveckling, Ulla Herlitz Hela Sverige skall leva, Johan Bergstrand Röstånga bygdebolag. Deltar gör också flera riksdagsmän från (c) och (mp). Syftet är att sprida kunskap kring (svb)-bolag och argumentera för smärre justeringar i lagtexten om bolagsformen, som vi menar skulle påverka intresset för att starta flera samhällsnyttiga bygdebolag med denna organisationsform. Läs inbjudan här.

2012-08-21

Bygdebolag i Häradsbäck ?

Gunnar Petersson är inbjuden att tala om bygdebolag i Häradsbäck som ligger i Småland. På orten har man redan byalag som driver livsmedelsaffären och flera andra föreningar. Man har också byggt bredband inom bygden och är en mycket drivande bygd.

2012-08-14

Bygdebolag kan ägas av många

Ett (svb) bolag kan ha många ägare och ändå omfattas man av reglerna som gäller privata aktiebolag. Om bygden har flera föreningar kan alla bli aktieägare tillsammans med företag i bygden och intresserade privatpersoner. Bygden kan höja sin egenmakt. Ofta är det rätt tydligt vad som behöver göras. Det är inte så svårt att enas, när man väl har skaffat sig möjligheten i form av ett eget bygdebolag. 

2012-05-05

Bygdebolag i Torekov och Nydala?

Gunnar Petersson har besökt båda dessa orter som önskar starta upp bygdebolag efter modell från Flyinge. Processen är igång i båda dessa orter som förhoppningsvis leder fram till att bygdebolag bildas. I båda orterna är det för bygden viktiga fastigheter som behöver rustas upp. I Nydala, som tillhör Värnamo kommun är det den gamla klosterbyggnaden, som nu ägs av kommunen. 

2012-04-14

Miljöpartiet på besök

Tina Ehn är miljöpartiets språkrör för landsbygdsfrågor. Hon besökte Flyinge Utveckling i samma syfte som Skatteutskottet. Hon visade stort intresse för att söka hjälpa till med att få tillstånd de förändringar som vi önskar. 

2012-02-02

Skatteutskottet på besök

Karin Nilsson och Per-Ingvar Johnsson från Skatteutskottet har besökt Flyinge Utveckling för att sätta sig in i föreningens önskan om förändringar i lagen om svb-bolag.  De ställde sedan fråga till Riksdagens Utredningstjänst som återkom med ett positivt svar, dvs att de önskade förändringarna borde vara möjliga att åstadkomma. 

2011-11-24

Carema och liknande bolag

Vi hör just nu mycket om privata aktiebolag som ger samhällsservice där ägarna skickar vinsterna till skatteparadis. 

Privat samhällsservice behövs men se till att stoppa möjligheterna till vinstöverföringar till skatteparadis, genom att öppna upp nya bolagsformen (svb)-bolag som funnits sedan 1 jan 2006. Arbetet med att införa detta drevs av den dåvarande socialdemokratiska regering under Göran Persson. man kan hitta allt om detta genom att söka på (svb) som är ett unikt sökord.

2011-11-24

Vinstskattebefrielse 

Om bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning får vinstskattebefrielse så går det att förstå. Paketet håller ihop. Samhället säger ja till vinst men nej till utdelning och om man går med på det slipper man skatt på vinsten. Samhället vill att vinsten skall gå tillbaks i investeringar i bättre samhällsservice.

Genom att ge (svb)-bolag möjlighet att ansöka om vinstskattebefrielse (se nedan) så skulle denna typ av bolag få större anslutning. Samhället skulle också vid upphandlingar kunna välja sådana bolag som då blir tydligare. Detta skulle då förhoppningsvis dra till sig seriösa aktörer som väljer att starta sådana bolag. Bygdebolag, betyder att bolaget har många små aktieägare inom en bygd. Bolagets affärsidé är ökad service inom bygden. 

2011-11-24 

Privata samhällsservicebolag

Bygdebolag är en typ av privata samhällsservicebolag. Bygdens folk bestämmer sig för att ta saken i egna händer när viktiga samhällsfunktioner försvinner och servicen sviktar. Eventuell vinst återinvesteras och några tankar på att flytta verksamheten eller vinsten till skatteparadis finns inte.

Eftersom samhället inte klarar av att fullgöra sin uppgift är det väl motiverat att samhället också beslutar sig för att uppmuntra medborgarna att bilda bygdebolag. Aktiebolagsformen med (svb)-bolag är då särskilt lämplig eftersom den strakt begränsar bolagets möjligheter till vinstöverföringar både till aktieägare och långivare.  Det enda som samhället bjuder på är möjligheten för sådana bolag att kunna ta in många aktieägare och ändå behålla sin status som privat aktiebolag. 

Här vill vi att samhället stimulerar till bildandet av många fler ansvarsfulla privata samhällsservicebolag för att stärka mångfalden och samhällsservicen till medborgarna.  Det vi föreslagit är möjligheten att få vinstskattebefrielse. 

2011-11-04

Var arbetar dina pengar just nu?

Landsbygdens utveckling bromsas, bland annat på grund av pengabrist. Det behövs därför nya, smarta lösningar för finansiering av landsbygdsidéer, och det är i det lokala som de kan växa fram. Det menar Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning.

Pengar till investeringar och utveckling handlar än så länge oftast om banklån eller om bidrag. Saknar man tillräckligt med egna pengar eller säkerheter måste antingen drömmar ges upp eller ambitioner sänkas. Samtidigt förfogar vanligt folk, du och jag, över belopp som skulle kunna arbeta för bygdernas bästa, om det bara fanns ett bra och enkelt sätt att styra dem dit. 

Flera bygder har hittat nya finansiella lösningar

Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning har identifierat ett trettiotal bygder där man tillsammans samlat ”eget” investeringskapital genom att organisera sig i olika typer av lokala föreningar och bolag. Det är bristen på nya finansieringslösningar som bidragit till att de här initiativen kommit till stånd. De kan ses som komplement till traditionell finansiering. En av dem är Virserum Invest AB som, förutom att hjälpa bygdens företagare, också bidragit med kapital till en ny friskola i Virserum efter det att Hultsfreds kommun lade ner den kommunala skolan. Flyinge bygdebolag är ett annat lokalt utvecklingsbolag. De äger bostäder och har dessutom nyligen köpt det gamla kommunhuset. Ytterligare exempel är den ekonomiska föreningen Offerdals vind som årligen avsätter medel till en bygdefond för ökad trivsel och utvecklat näringsliv.  

Gemensamt för de här initiativen är den lokala förankringen med många ägare som själva bidrar med såväl pengar som med engagemang. Erfarenheterna förtjänar att spridas och vi i Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp har därför initierat ett nätverk för de praktiker som har kunskap om lokal kapitalförsörjning. Många intressanta modeller finns också beskrivna i ny Handbok i lokal finansering som Hela Sverige ska leva tagit fram (se mer på www.helasverige.se).   

Nytt finansieringsverktyg öppnar nya möjligheter

Vi i arbetsgruppen har också identifierat ett nytt verktyg som kallas Lokalkapital. Verktyget gör det möjligt att kanalisera pengar från ”vanligt folk” till specifika landsbygds-investeringar. Det går till så att ett lokalt bolag går, med pengar som spararna satsat, in som minoritetsägare hos olika lokala företag och stärker därmed deras kapital.

Det lokala bolaget kan dessutom bidra med stöd och rådgivning, något som gynnar såväl företagen som investerarna. Sättet att arbeta gör det också möjligt för staten att gå in och dela risken med det lokala näringslivet.

Administrationen kostar mycket lite eftersom Internet används, där man låter de enskilda företagen själva lägga upp uppgifter om affärsplaner etc. så att lokalkapitalbolaget kan bedöma dem. Dessutom tillhandahåller man, via lokalkapitalbolagets webbplats, en ”andrahandsmarknad” för de sparare som i ett senare skede vill sälja sina andelar, utan att det enskilda företaget behöver lägga tid och resurser på det.  

Samhället behöver den här typen av lösningar, som kombinerar ett nytt sätt att använda sparade medel med ett stort mått av engagemang och kompetens, särskilt i tider av ekonomisk turbulens.  Det är i de lokala ekonomierna som vi bygger det hållbara samhället. Det gör att hela Sverige kan växa. Där skulle dina och mina pengar kunna arbeta för bygdernas bästa. Två frågor uppstår: vad görs politiskt för att uppmuntra den här utvecklingen? Men viktigare ändå är: var arbetar dina pengar just nu? 

2011-07-04

Blankett för begäran om vinstskattebefrielse för samhällsviktig verksamhet

Ett första förslag till en blankett för att kunna begära vinstskattebefrielse för samhällsviktig verksamhet. Denna lämnas tillsammans med deklarationen. Skatteverket får fastställa vissa regler och så får man själv visa hur man uppfyller dem . Flera organisationsformer blir då möjliga. Dessutom får man visa vilket stöd man har i bygden.  

Se här hur en blankett för begäran om vinstskattebefrielse skulle kunna se ut

2011-07-03

En bättre landsbygdspolitik 2011

En bättre landsbygdspolitik behövs från statligt håll som hjälper alla Sveriges bygder med mindre orter att stå emot de centralistiska krafter som uppstår i nästan varje kommun med en stark centralort. 

Varje riksdagsparti behöver se över vad som behöver göras,  för att läget på den svenska landsbygden skall bli mera kreativ och framtidsinriktad. Hela Sverige skall leva har omkring 5000 medlemsföreningar över hela Sverige. Sverige har 63 Leaderområden med kanske ett 20-tal bygder vardera. Hela Sveriges landsbygd är täckt med Leaderområden. 

Varje bygd behöver själva få bestämma vad man bäst behöver och själva arbeta aktivt för att det skall bli verklighet. Men det behövs stimulans från statens sida. Många kommuner har svårt att hantera sina små orter som vill utveckla dessa. 

Bygdebolag kan vara en sådan viktig motor, som skulle kunna uppmuntras. Om varje bygd i Sverige hade ett eget bygdebolag, så stimuleras de egna krafterna inom bygden. Ett bygdebolag innebär att alla delägarna kommer från bygden och att företagets affärsidé går ut på att stärka bygden utifrån det som bygden behöver bäst.

Klimatomställningen kommer att kräva mera närodlat, mera närproducerad energi och större gemenskap. Gröna städer behöver kunna räkna med att stadens omland ställer upp. Intresset för lokal odling bara växer. När bredband till alla är förverkligat kommer många fler att välja att bo på landsbygden eller mindre orter utanför större städer. 

2011-06-29

Flyinge bygdebolag presenteras i Bryssel

Gunnar Petersson hade bjudits in till ett nätverksmöte kring finansiering av landsbygdsutveckling Av Anders Johansson Coompanion och Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket. Sverige är ordförande för nätverket som är placerat hos EU Contact Point i Bryssel. Efter möte träffade vi också Carl Schlyter (mp) EU-parlamentariker.

2011-04-11

Flyinge bygdebolag förvärvar fd kommunhuset i Flyinge

Idag blev det klart att Flyinge bygdebolag har förvärvat fd kommunhuset, som omfattar cirka 800 kvm stor byggnad på en cirka 5000 kvm tomtyta mitt i Flyinge. Här finns idag elevbostäder och kontor. Verksamheten kommer att drivas vidare på samma sätt som tidigare men innebär en viktig tillgång för bygden på sikt. Se mera här 

2011-02-19

att starta ett bygdegemenskapsföretag 

Andra upplagan av boken är nu slutsåld. En ny bok Bygdebolag stärker bygden planeras komma ut under  2011. Denna bok kommer att behandla hur ett bygdebolag kan startas och vilken verksamhet som kan drivas. Satsa en krona i bygdebolaget, så kan bolaget låna 20 kronor och din fastighet kan stiga med 100 kronor.  

2011-02-19

42 (svb) bolag registrerade 

Sedan starten 2006 har det registrerats 42 stycken (svb) bolag. Det tycks vara så att  alla dessa är av typen ideella aktiebolag, som i första hand söker främja samhället. Aktieägarna främjas främst genom att aktierna stiger i värde. Man kan på webbsiten www.upplysning.se ange begreppet (svb) under rubriken företag så kommer en lista upp. 

2011-01-18

Landsbygdsnätverket utlysning 

Landsbygdsnätverket kommer nu med två utlysningar av sk nätverkscheckar på 200 000 kronor. Båda dessa rör stimulering av lokalt kapital. Se mera här 

2010-12-11

Flyingefonden 

En fond för donationer mm har öppnats inom Flyingebygden. Fonden är knuten till  Flyinge Utveckling via ett fondreglemente och har ett eget beslutande råd, som tar beslut om hur medlen skall förvaltas och hur avkastningen skall delas ut till bygdens bästa. 

Fondens behållning uppgår vid årsskiftet till knappt 200 000 kronor som man beslutat placera hos Ekobanken. 

2010-05-12

Vinstskattebefria bygdebolag 

Detta förslag framfördes till alla de politiska partierna som medverkade på Landsbygdsriksdagen 2010 i Sunne. Framtidsforskarna och Hela Sverige skall leva www.helasverige.se pekar på vikten av att man etablerar starka, hållbara bygder över hela Sverige. Omställningsrörelsen som nu växer med raketfart www.transitionsweden.se pekar också i samma riktning -  vikten av starka bygder som kan åstadkomma förändringar med tanke på kommande klimatförändringar. 

Men med vilka medel  skall bygden kunna bygga sin styrka inom en bygd?

En viktig möjlighet är bygdebolag - dvs ett aktiebolag med tillägg svb. Om man googlar  på aktiebolag svb  så får man veta vad slags aktiebolag detta innebär. Samhällsnyttiga aktiebolag borde inte vinstbeskattas. Här finns en väl definierad organisationsform som borde befrias från statlig vinstskatt. 

Flyinge bygdebolag är ett utmärkt exempel på ett renodlat bygdebolag där alla aktieägare cirka 60 stycken kommer från Flyingebygden. 

2010-04-20

SE Arbetsförmedlingen 

Projekt TREFAS är ett ESF projekt som ägs av Arbetsförmedlingen och omsätter knappt 100 miljoner under två år. Omkring 900 arbetslösa i FAS 3 kommer att via sociala ekonomjn få möjlighet att deltaga inom en mängd olika verksamheter från Lund i söder till Luleå i norr. Detta skall leda till att deltagarna mår bättre, får nya nätverk, får tillfälliga arbeten, får anställning eller tillsammans med andra startar företag, som kan ge en egenförsörjning. 

Inom projekt TREFAS sker ett nära samarbete mellan den sociala ekonomin och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen är ett välorganiserat statligt verk med en budget på omkring 64 miljarder per år. Här finns en landsomfattande verksamhet, effektiv administration, tydliga strukturer, olika chefsnivåer samt komplexa regelverk. 

Den sociala ekonomin (SE) å andra sidan representerar något helt annat. Här inryms en mängd frivilligorganisationer som ofta arbetar ideellt för skojs skull, av ideologiska skäl, för att må bra, föra att stimulera människors utveckling, för att hjälpa människor i andra länder, för att värna människors lika värde och ett hållbart klimatsmart samhälle. Man driver verksamheter där privata företag eller den offentliga sektorn av olika skäl inte finns. 

Den sociala ekonomin har 200 000 anställda inom ett stort antal små och stora verksamheter över hela landet. Över 90% av befolkningen är medlemmar i en eller flera ideella föreningar. Förutom de anställda utförs en stor mängd ideellt arbete i en sådan omfattning att den sociala ekonomin svarar för 6-8% av BNP eller omkring 250 miljarder per år. Och sektorn växer stadigt inte minst inom områden som rör samhällsentreprenörskap. 

SE Arbetsförmedlingen innebär samverkan mellan en stor välorganiserad offentlig driven uppifrån och en ännu större SE -  driven underifrån ur ett medlemsperspektiv. 

För att möta dessa möjligheter kan SE erbjuda sina nätverk och relationer, utveckla nya arenor, nya metoder, nya former av verksamheter som bygger på en maximering av social lönsamhet. 

Verksamheten som SE bedriver bygger på nära relationer och nätverk inom det civila samhället men också med lokala företag och offentliga verksamheter. Det är sådana nätverk  som är så viktiga för den som söker arbete men också de möjligheter till egenförsörjning som kan utvecklas inom SE.  SE behöver också synliggörande av de möjligheter man erbjuder och projektet TREFAS är ett bra tillfälle, som ger möjligheter att visa på kraften i ett samarbete mellan det offentliga och SE. 

För hundra år sedan var den offentliga sektorn mycket liten. Det vi nu kallar SE fanns även då och fyllde ut så att samhället fungerade. Sedan har den offentliga sektorn vuxit så kraftigt att den blir allt svårare att finansiera. Då blir det allt viktigare att SE rustar sig för att kunna återta uppgifter från den offentliga sektorn. Skattesystemet måste dock göras mera rättvist ifrågan om man vill betala till staten eller SE. Alltså avdragsrätt för bidrag till SE. Avdragsrätt för investering i (svb) bolag typ bygdebolag väntar vi på.

2009-12-20

Nyheter som gynnar bygdebolag

Från 1 april 2010 blir det lättare att driva och starta mindre aktiebolag. Kravet på revisor tas bort och 50 000 kronor blir lägsta gräns för aktiekapitalet. Detta för att det skall bli enklare och billigare att driva aktiebolag. Bolag som har ett större aktiekapital kommer att kunna sänka sitt aktiekapital om det kan vara intressant.

2009-11-12

Mikrofonden

Mikrofonden är ett nytt initiativ från Coompanion, Hela Sverige skall leva och Ekobanken. Man vill vara en fond som kan ställa säkerheter för lån inom social ekonomi och lokal utveckling. Ett riskkapital med grundare inom sociala ekonomin. 

2009-11-12

Mikrofinansiering

Mikrolån 25 000 - 250 000 för att kunna starta upp en verksamhet, som sedan kan ge rimlig lön. Läs mera här.

2009-11-12

Mera pengar till den svenska familjen

Var tredje svensk är skuldsatt. De flesta saknar en egen ekonomisk buffert. Omkring hälften har dock en buffert på cirka  två månadslöner. 80% saknar en hygglig ekonomisk buffert om man bortser från den egna bostaden, vars värde ju går upp och också ner. Således återstår 20% alltså var femte svensk som har en större buffert. Att ha en buffert att ta till vid arbetslöshet eller för att satsa på något nytt är en stor tillgång. " Den som är satt i skuld är icke fri" för att citera en fd svensk statsminister, vars parti under decennier bidragit att överföra pengar från individen till samhället.

Den svenska staten har i sina system samlat på sig ungefär 150 000 kronor per svensk i så kallade trygghetssystemen. Om man skulle återföra dessa pengar så uppstår istället en personlig trygghet, vilket för många skulle kännas bra. Sådana pengar skulle i varje fall kunna användas till lokala fonder för lokalt samägande. Nu finns inte så mycket pengar att avsätta lokalt, som man kan tro.  

En finländare är 2 ggr så rik som en svensk, En engelsman 4 ggr och en italienare 6 ggr rikare är medelsvensson 

2009-10-12

Ekonomipriset till Elinor Ostrom

Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till en amerikansk kvinnlig forskare, som prisar lokalekonomin och har forskat inom detta område sedan 1960-talet. Det är sådana saker som sker inom vår bygd med exempelvis bygdebolag och bygdeplansgruppen mm. Tillit är det begrepp som hyllas och detta frodas särskilt väl inom lokalsamhället. Att starta allmännyttiga så kallade bygdebolag där alla aktieägare kommer från bygden så tar man tillvara på denna lokala tillit. I Sverige är vi tämligen bra på lokal utveckling, byalag, samfälligheter och liknande men vi skulle kunna bli ännu mycket bättre.  

2009-09-18

Bygdebolag kan driva Leaderprojekt  

Bygdebolag kan såklart användas för att driva Leaderprojekt och också verka i samband med Flyinges Jobbmodell. Se mera här.

2009-05-18

Bilaga i Svenska Dagbladets riksutgåva 

Flyinge bygdebolag har blivit intervjuade av Mediaplanet som sammanställer en bilaga Landsbygdsutveckling som ligger i riksutgåvan Svenska Dagbladet den 24 juni.  Se artikeln här.

2008-11-12

Nyttan med bygdekonto 

Nyttan kan bli mycket stor och ligger nu rätt i tiden. Ett komplement till offentliga investeringar, privata investeringar som vi kan kalla lokala investeringar. Samhällsentreprenörer är de som etablerar innovationer som har stor betydelse för samhället. Det kan behövas flera sådana just nu. Ett system med bygdekonto som om det blir framgångsrikt skulle driva fram bygdebolag över hela landet. Dessa skulle då ta sikte på att höja bygdens värde var och en efter sina förutsättningar. De medborgare som vill stärka en delvis ny samhällsutveckling får en möjlighet att påverka. 

2008-11-12

Bygdekonto driver fram hållbara bygder

En bygd, som samlar till sig ett stort kapital och därmed ett bra låneutrymme uppmuntras att använda detta och skapa tillväxt. Regelverket kring att öppna ett bygdekonto skall vara enkelt. Men det krävs en fördjupad kunskap kring hur detta skall gå till, vilka banker som är intresserade, tydliga regler och definitioner av begrepp, en organisation som håller i att föra ut budskapet. 

2008-11-12

Bygdekonto 

Ett bygdekonto är ett särskilt bankkonto för att stödja utvecklingen i den egna bygden. Den som sparar på ett sådant konto vill stärka utvecklingen i  en viss bygd. Ett bygdebolag eller annan allmännyttig företagsorganisation med målsättning att stärka sin bygd kopplas till bygdekontot och kan dra nytta av det samlade beloppet på bygdekontot för att investera och skapa högre livskvalitet inom bygden. Det är banken som håller bygdekontot som avgör om investeringen har god samhällsnytta och går att ge lån till.  Personer, företag, offentliga över hela landet kan välja att öppna bygdekonto med koppling till den bygd man önskar.  

OBS Detta är bara ett exempel. Konceptet finns ej. Alla uppgifter är påhittade 

2008-11-04

Bygdebolag och Landsbygdsprogrammet 

Genom att bilda ett bygdebolag får man fler möjligheter att ta del av de EU-medel som finns inom Landsbygdsprogrammet. Bygdebolaget kan söka företagsstöd inom Landsbygdsprogrammet. Inom Leader behövs både ideella och privata aktörer. Bygdebolaget måste nog räknas som en privat aktör. Bygdebolaget har lättare för att ta banklån och att driva Leaderprojekt. Bygdebolaget är också momsregistrerat.

2008-11-04

Bygdebolag presentation  

GP-System HB Gunnar Petersson har hållit presentation kring bygdebolag Trönö, Arild och Älmhult med ett 30-tal personer per ställe.

2008-10-20

Bygdebolag powerpoint 

Här ligger 20 bilders presentation, som du kan ta del av

2008-10-03

Lär mera om bygdebolag 

Riksorganisationen Hela Sverige skall leva driver ett inspirationsprojekt kring Lokalt kapital. Då kan du få kunniga personer att komma till din bygd och berätta mera om bygdebolag och andra möjligheter. Skicka ebrev till Ulla Herlitz

2008-10-03

Bygdebolag är aktiebolag med (svb)

Sedan 1 januari 2006 kan man bilda så kallade (svb)-aktiebolag, som är vanliga aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning inskriven i stadgarna. Ett sådant bolag kan aldrig övergå till att bli ett vanligt aktiebolag. Bolaget kan högst dela ut motsvarande statslåneräntan till aktieägarna. Flyinges bygdebolag är ett sådant (svb) bolag

2007-10-28

Skolan ägs av bygdebolaget

En kommun bestämmer sig för att sälja byggnaden där LM-skolan och dagis drivs till bygdebolaget. Man betalar sedan hyra istället för lokalerna där vaktmästeri och städning ingår. Bygdebolaget som har anställda som bor i bygden har mycket enklare för att hantera dessa sysslor. Båda parter blir vinnare. Kommunen går vidare och lägger även ut skolmaten på bygdebolaget som nu kan handla lokalt i bygden och på så sätt stötta den lokala lanthandeln.  Överskottet från skolan används till att andra allmännyttiga verksamheter i bygden. Man köper ett gammalt kulturhus som är hotat och renoverar detta varsamt. Man köper byggnaden där lanthandeln ligger och hittar en ny affärsinnehavare, som kan ta över när den äldre slutar. 

Andra exempel på områden som bygdebolaget kan ta sig an är skötsel av grönområden, mark för återvinningsstationen inklusive städning, äga idrottshallen och fotbollsplanerna, äga fritidsgården, äga motionsspår och markområden som är särskilt värdefulla för folkhälsan, äga bygdehus och andra hus som innehåller mötesplatser.  

Om bygdebolag blir befriade från vinstskatt så kan de verka på ett sunt och riktigt sätt och bli belönade/uppskattade för sin samhällsinsats. Det skulle sända signal om att sådana lokala samhällsentrepenörer är viktiga var och en inom sin bygd. 

2007-10-25

Kampanjfond för bygdebolag

En kampanjfond  skulle också kunna startas om  staten medfinansierar en tredjedel och EU samt privata ordnar två tredjedelar. Denna skulle då användas för kompetensutveckling och att stötta bildandet av bygdebolag över hela landet. Fonden skulle heta LINDA pengarna tyckte Karl-Erik Nilsson när han höll slutanförandet under Lokalekonomidagarna i Växjö. 

2007-10-25

Bygdebolag och kapital

Bygdebolag har ett rimligt antal aktieägare säkert 50-150 stycken. Aktiekapital och möjligheterna till aktieägaretillskott mm ger ett sådant bolag förtroende. De nya JEREMIE fonderna från årsskiftet 1 jan 2008 kommer också att med fördel kunna användas. Lägg därtill kreditgarantiföreningar. 

2007-10-25

Befria bygdebolag från vinstskatt

Befria alla bygdebolag  från vinstskatt. Detta är enkelt att hantera och sänder signalen till alla Sveriges bygder att söka starta ett sådant bolag för att höja värdet på sin bygd.  Detta budskap framfördes av HSSL ordförande Karl-Erik Nilsson vid Lokalekonomidagarna i Växjö den 25-26 oktober 2007.

2007-10-25

Leader och bygdebolag

Just nu håller 67 olika Leaderområden på att bildas över hela Sverige. Ett Leaderområde är ett sammanhängande geografiskt område med max 100 000 innevånare som bor på landsbygden. Inom ett Leaderområde kommer att finnas kapital och beslut om projekt fattas lokalt inom området av en styrelse som är partsammansatt med ideella, privata och offentliga företrädare. Målet med projekten är att det skall skapas nya jobb, större nätverk eller i varje fall behålla de jobb man har. Höjd livskvalitet på landsbygden är en viktig del. Efter att projektet är sluförda skall helst en fortsättning ske på kommersiella grunder. 

Här kommer bygdebolagen in. Ett bygdebolag är en allmännyttig organisation som verkar för bygden bästa. Man arbetar endast inom sitt geografiska område och anställer helst personer som bor i bygden Alla aktieägare eller medlemmar bor eller arbetar i bygden. Att höja bygdens värde är bygdebolagets affärsidé. Man har ett brett demokratiskt anslag och har begränsningar vad gäller vinstutdelning. 

Leader skapar stora geografiska områden som kan innehålla många bygder och därmed kan flera bygdebolag startas. Dessa bolag skapar goda förutsättningar dels för att driva projekt men också för att ta vid när Leaderprojekt upphör och försöka driva projekt vidare. 

Bygdebolag och Leader passar så väl tillsammans för att inom varje bygd bygga upp en styrka som kan värna om bygdens värde. Det kan gälla den hotade skolan, affären eller den vackra skogen, bygdehuset eller de tomma affärslokalerna. Vilka har den största motivationen att ta sig an detta om inte de som bor och verkar inom bygden. 

Inom en bygd kan det bara finnas ett bygdebolag. Inom ett geografiskt område kan det bara finnas ett LAG.  En bygd kan sträcka sig över kommungränser precis som ett Leaderområde.  

Läs mera om Leader här.

2007-02-09

Bygdebok

Att skriva en bygdebok kan både vara utvecklande, ge uppmärksamhet, öka stoltheten för bygden, öka kunskapen om bygdens kulturhistoriska värden och förbättra den långsiktiga hållbarheten samt öppna upp för tankar om framtiden. Se mera här om vad vi har gjort inom Flyingebygden.

2007-02-09

Mål:

Öka kunskapsinnehållet, företagarförmågan och innovationsförmågan i landsbygdens näringsliv och förbättra dess förutsättningar och diversifiering. Stimulera den lokaldemokratiska processen  genom lokala utvecklingsgrupper  och  utveckla  den lokala nivån i  relation till kommunnivån i  syfte att ta vara på den lokala kraften och genom den förbättra livskvaliteten på landsbygden. Öka den kulturhistoriska kännedomen för att förbättra den långsiktiga hållbarheten och samtidigt öka den lokala förankringen och inriktningen.

Exempel på myndighetstext om betydelsen av lokala utvecklingsgrupper. Vilken vacker formulering ! Tack för den

2006-12-04

Bygdebolag och hushållsnära tjänster

Om vi får avdragsrätt i den privata deklarationen för hushållsnära tjänster, så uppkommer behovet av organisationer som kan utföra dessa på ett tryggt och trevligt sätt och därtill  effektivt. På landsbygden där det är längre mellan varje hushåll blir det särskilt viktigt att organisationen finns på plats och kan ge service som eftersöks just där. Vi tror att bygdebolag är en lämplig utförare av dessa tjänster. Man har fördelen av att känna bygden väl, ha anställda som kommer från bygden samt att det redan finns ett förtroende mellan bygdens folk och bygdebolaget. Ett (svb) bolag som vill verka långsiktigt och skapa lokala arbetstillfällen. Där eventuella vinster återinvesteras inom bygden. 

För särskilt landsbygden men också städerna skulle ett stort antal bygdebolag kunna erbjuda ett skyddsnät av hushållsnära tjänster, som också på andra sätt kunde bidra till att stärka platsens utveckling. Även om tjänsten, som hushållet köper kan kännas dyr så vet man att pengarna stannar kvar inom bygden och fortsätter att göra nytta. De personer som kommer och utför tjänsterna är kända personer inom bygden och man strävar då i hög utsträckning efter att utföra arbetet till full belåtenhet.  Närheten gör också att man kan minska på körsträckor vilket är viktigt för miljön. Man kan också samordna olika tjänster på ett enkelt sätt. Långsiktighet är ett annat viktigt begrepp, som här får en tydlighet. 

Hjälp oss att verka för att flera bygdebolag bildas.  Fundera på hur en ny skattelagstiftning kring hushållsnära tjänster skulle kunna samverka med bildandet av bygdebolag.  

2006-12-04

Hushållsnära tjänster

Vår nya regering har talat om att stödja hushållsnära tjänster med avdragsrätt i deklarationen. Syftet är att öka utbudet av sådana tjänster samt att dessa skall vara vita, vilket innebär att företaget som erbjuder dessa tjänster lämnar kvitto eller faktura på utfört arbete och att detta företag också redovisar skatter och avgifter på ett lagstadgat sätt. Behovet av hushållsnära tjänster är stort men skillnaden mellan att utföra dem själv och låta annan utföra dem är alldeles för stort. Vår nya regerings ambition är att minska detta gap och på så sätt skapa flera arbetstillfällen. 

2006-11-24

Flyinges Bygdebolag bildat och registrerat

Nu är bygdebolaget Flyinge Bygdegemenskapsaktiebolag (svb) registrerat och på plats. Det finns många idéer och uppslag till verksamheter och dagspressen skriver om bolaget. Läs mera här.

2006-11-24

Bengt Holgersson leder analys av klimatförändringarna

Klimatinvandring till Sverige kan komma att bli verklighet om klimatförändringarna blir stora. Sveriges yta är 25% större än Tysklands men vi har idag bara 1/10 av deras befolkning. Om det blir omöjligt att bo söder om alperna kommer vi att få en folkvandring norrut. Sveriges befolkning kan då komma att öka rejält. Ju längre man väntar med att flytta desto större blir gapet mellan det boende du har och det du söker norrut. Detta faktum kommer att styra människors beteende i hög utsträckning.  

2006-11-23

Margot Wallström i Lund

Margot menar att EU:s tre viktigaste uppgifter är Klimatfrågan, Arbetslösheten samt Integrationen. Därtill EU:s roll i världen. Dock är grunden för EU fortfarande att bevara freden, att uppmuntra till tolerans för att motverka fanatism samt bygga flera mötesplatser där människor kan mötas och lära av varandra. 

Smart företagande innebär att ta hänsyn till miljön och människorna på ett hållbart sätt. Miljön och klimatfrågorna kommer att spela en allt större roll vilket också påverkar företagandet och den kompetens som behövs.

2006-10-29

Paraply-företagande

Många känner att det är ett stort steg att starta eget. Risken är alltför stor och krånglet alltför omfattande. Paraply-företagande innebär att ett företag tar hand om allt det administrativa och avlastar på så sätt den som vill försöka. Denne får då också ett stöd från övriga som provar och när det känns rätt så avknoppas ett företag från paraply-organisationen. 

2006-10-29

Microkrediter 

Årets fredspristagare har byggt upp microkreditgivning till kvinnor i Bangladesh. Även i Sverige arbetar man numera med modellen att ge microkrediter för att människor skall kunna starta eget. 

2006-10-29

En ny bank

Många mindre orter har förlorat sin lokala bank. Bankerna vill inte ge lån till investeringar på landsbygden, vilket leder till ytterligare koncentration till städerna. Medlemsbankerna JAK och Ekobanken samt Kreditgarantiföreningarna är ett sätt att motverka detta. Men det höjs också röster för en ny bank, som då skulle satsa på landsbygden. 

2006-10-29

Utanförskap - socialt företagande

Utanförskapet är säkert 1 på 10. Här i siffror från NUTEK. 

4 000 är hemlösa
5 000 sitter i fängelse
17 000 vuxna omfattas av insatser på grund av missbruk.
25 000 ungdomar (16-25 år) har svårigheter att etablera sig i samhället.
36 000 arbetslösa har varit inskrivna vid arbetsförmedlingen mer än två år.
100 000 har varit sjukskrivna längre än ett år.
130 000 lever permanent på socialbidrag.
200 000 under 55 år har förtidspension, vilket för många är en slutstation efter lång tid.
med a-kassa, sjukpenning eller socialbidrag.
xxx 000 i åldern 55-79 som skulle vilja arbeta.
yyy 000 som studerar men i stället skulle vilja arbeta.

Socialt företagande definieras i följande nio punkter enligt det Europeiska forskarnätverket. EMES

1. målet är att tjäna samhället genom att integrera människor i utanförskap
2. grupp av medborgare, förening eller annan tar initiativet
3. delaktighet från medarbetarna
4. beslutsmakten i företaget baseras inte på kapitalägande
5. ingen eller begränsad vinstutdelning 
6. självständighet från det offentliga
7. permanent produktion av varor och tjänster
8. medarbetarna betalas lön eller annan ersättning för sitt arbete
9. ekonomiskt risktagande 

2006-10-28

Lokalekonomidagarna i Växjö

För fjärde året hölls lokalekonomidagarna i Växjö. Undertecknad gräsrot har varit med alla fyra åren. Flyinge Utveckling startades i november 2002 och första året för konferensen var 2003. Artiklar nedan är inspirerade av föredrag och seminarier på årets konferens. 

2006-10-28

LBU och JEREMIE

LBU-stödet kan gå till projekt där det finns ideella, privata/offentliga och EU medel. Beslutet tas av sk LAG, som bildas i geografiskt sammanhängande områden med max 100 000 innevånare. Typiskt är förstudier och inledande arbeten men inte direkta investeringar. Ideella föreningar är så viktiga att dessa också normalt är bärare av projekten. Inga krav på återbetalning. 

JEREMIE är ett slags mjuka lån som helst skall betalas tillbaks. För att ha en chans att kunna betala tillbaks så krävs ju en mera kommersiell organisation. Men ändå vill man att pengarna skall gå till landsbygdsutveckling i områden som har svårt att få andra lån och riktiga projekt som kan ge jobb. 

Flyinge Utveckling är en ideell förening med Flyinge BGAB (svb) bygdebolaget. Detta borde då vara en perfekt kombination, där föreningen kan få LBU stöd till projekt som sedan kan förverkligas i bolaget med hjälp av JEREMIE pengar.  

Gunnar Petersson

2006-10-28

Jeremie  och Jessica - EU:s utvecklingsfonder för perioden 2007-2013 

EU vill ha fonder och stöd till företag istället för bidrag under den nya sjuårsplanen. 80% av EU:s stöd kommer att gå till de nya EU-länderna vilket medför att Sverige kommer att få 25% mindre stödpengar. 

Flyinge Utvecklings nyligen bildade bygdebolag är ett sätt att agera som ligger helt i linje med EU:s sätt att tänka. Läs mera här.

Jeremie är en fond, för landsbygd som kan bildas i Sverige där ERUF och ESF medel läggs samman med offentliga medel i en del som sedan får lika mycket medel från EIB. Därtill en tredjedel från privata aktörer. Fonden blir troligen nationell med regionala väl separerade underfonder. Lån från fonden är tänkta att återbetalas efter förmåga alltså en sk revolverande  fond. Många av de gamla programmen försvinner EQUAL är ett sådant exempel. Här kan man läsa om Sydsveriges dokument, som pekar ut 70,7 MEUR och med krav på ytterligare lika stor offentlig medfinansiering under programperioden för Skåne och Blekinge län.

Viktiga ord är hållbarhet, delad förvaltning,  jobb och tillväxt, lån istället för bidrag samt att det skapas företag, som kan ge riktiga jobb.

En nationell JEREMIE fond i Sverige borde minst uppgå till 50 MEUR och administration till max 2% eller 1 MEUR/årligen. Fondmedlen tas från de ERUF och ESF medel som nämns ovan.

Fördelen med fonden är flexibilitet vad gäller inriktning, möjligheten att växla upp med privata och EIB medel samt långsiktigheten som uppnås genom att fonden får leva kvar samt att fonden förvaltas av professionell aktör. 

Krånglet och kontrollen med bidrag minskar men kravet på återbetalning ökar istället, vilket ökar behovet av organ som kan bedöma risken att bevilja ett lån. Lånen skall gå till de som inte kan få lån från banken. Detta ställer krav på de som skall bedöma vilka som kan få lånen. Här nämns kreditgarantiföreningar, Companion, JAK, Ekobanken, mfl som är positionerade inom den sociala ekonomin. Andra som borde kunna komma ifråga är LAG-grupper inom LBU programmet. 

JESSICA är en motsvarande fond som är avsedd för storstäder som Stockholm, Göteborg, Malmö med svåra integrationsproblem.

Gunnar Petersson

2006-10-28

Lokal kapitalbildning

Regeringen förväntas ge NUTEK i uppdrag att utlysa en satsning där ett dussin olika former för lokal kapitalbildning får medel för att lyfta fram sina modeller. Utlysningen bör komma 2007:Q1

Detta är intressant för bygdebolag som är en form av lokal kapitalbildning som främst backats upp av Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. Det vore också intressant att undersöka möjligheterna för någon form av statlig stimulans som riktas särskilt till sådana bolag. 

2006-04-21

LBU stödet 

Regeringen har för avsikt att tillföra ytterligare nationella medel för att öka landsbygdsutvecklingsprogrammet, LBU, år 2007-2013, uppger Regeringen i ett pressmeddelande. Summan kommer att uppgå till ca 4,8 miljarder per år, vilket är en väsentlig ökning jämfört med innevarande programperiod. Innehållet i programmet kommer att beredas inom regeringskansliet under våren 2006, och här har Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva lämnat, och kommer att fortsätta att lämna synpunkter. Vi anser exempelvis att upp emot hälften av pengarna bör avsättas till allmän utveckling av byar och småföretag.

2006-04-21

Carl Schlyter höll anförande i Flyinge

Före årsmötet Flyinge Utveckling höll EU-parlamentariker Carl Schlyter (mp) ett inspirerande anförande om globala initiativ inom lokal ekonomi. 

2006-04-21

32 kap. Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning

Sedan 1 januari 2006 finns enligt aktiebolagslagen möjlighet att bilda aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Detta lämpar sig väl för allmännyttiga verksamheter  typ bygdebolag.  Sådana bolag skall ha tillägget (svb) i bolagets namn. 

Gunnar Petersson

2006-04-19

Flyinge bygdebolag bildas

Ett enhälligt årsmöte beslöt att bilda Flyinge BGAB inom 6 månader. Nästan 50 har tecknat aktier och nästan hundra ytterligare är intresserade. Årmötet såg möjligheterna med ett bygdebolag som mycket stora och beslöt att de styrelsen i uppdrag att  bolaget skall vara bildat senast den 19 oktober. 

2006-04-07

Riksdagsseminarium kring lokal utveckling

Centerpartiet och miljöpartiet stod som värdar för ett seminarium i riksdagshuset igår den 6/4. De organisationer som arbetar med olika modeller för lokal kapitalbildning höll presentationer och berättade om hur man tyckte detta kunde stimuleras. Syftet var att riksdagspartierna skulle få nya impulser till att forma sin politik. 

Fem viktiga punkter är

lokal upphandling, där främst kommunalrådet från Värmdö kommun Lars Bryntesson (s) berättade hur man framgångsrikt samverkar i partnerskap med den ideella sektorn och att vissa delar av kommunens uppgifter kan läggas ut på lokala verksamheter.

lokala fonder för lokal utveckling. NUTEK borde kunna stimulera detta 

clearing-systemet måste ändra så att föreningar kan starta egna medlemsbanker. 

skattemässiga fördelar att starta lokala fonder, bygdebolag som investerar i verksamheter som gynnar den lokala ekonomin. 

lokala fonder för IPS, ITPS och PPM sparande

fond, som hanteras av folkrörelserådet,  för att stimulera och få igång flera bygdebolag

plusjobbare och ungdomspraktikanter från bygden kan få jobba i bygdebolag

nu finns begreppet svb  aktiebolag. med särskild vinstutdelningsbegränsning

Gunnar Petersson

2006-02-06

Vad kan regeringen göra 

Vad kan regeringen göra för att hjälpa igång bygdebolag över hela landet. Det bör finnas en klar majoritet inom riksdagen för att bygdebolag skulle vara bra för Sverige. 
Tankar om statliga förslag som kunde verka stimulerande är.

1. Skatteavdrag för de som köper aktier i onoterade bolag med 30% och högst 30 000 kronor per år. Detta skulle då automatiskt också gälla bygdebolag. Ett gammalt förslag som nu åter är på tapeten. 

2. Bygdebolag som vill återinvestera en eventuell vinst skulle slippa skatt på vinsten. 

3. Bygdebolag får lov att använda så kallade plusjobbare, under förutsättning att man inte konkurrerar med andra verksamheter i bygden. De man tar in skulle också komma från den egna bygden, så att lokalt arbete stimuleras. 

4. Bygdebolag är mycket lämpliga för ungdomspraktikplatser, på så sätt att bolaget kan få ungdomspraktikanter särskilt om man ser till att ordna praktik också på andra företag i bygden. 

5. Information och rådgivning till de som vill starta bygdebolag via en nationell kampanjfond, under förutsättning att näringslivet satsar lika mycket. 

Gunnar Petersson


2006-02-04

Carl Schlyter, EU-parlamentariker

Besökte Flyinge lördag eftermiddag tillsammans med Valter Mutt, för att höra mer om bygdebolag från Gunnar Petersson och tillsammans vrida och vända lite på vad sådana bolag skulle kunna innebära för lokalt arbete, demokrati och intresse för att den egna platsens möjligheter samt hur man kan få idéen om bygdebolag att börja rulla. Carl hade också nyligen besökt en konferens kring lokal ekonomi i USA och är intresserad av vad som kan göras på gräsrotsnivå. Han ser att intresset för dessa frågor ökar över hela världen. Carl kommer att ta kontakt med ledande företrädare för andra organisationer och kolla vilket stöd det finns för att
få igång flera bygdebolag. Carl är också intresserad av att närvara vid Flyinge Utvecklings årsmöte då bygdebolaget är tänkt att bildas under förutsättning at vi lyckats samla tillräckligt många aktieägare.. 

Gunnar Petersson

2006-01-26

Hot mot Sverige

Vi hör och läser om dem i media nästan varje dag. Däremot är det svårt att se konkreta förslag till åtgärder som syftar till att minska hoten. Med konkreta åtgärder menar jag då något som varje medborgare kan ta ställning till och fatta beslut om. 

Vilka hot talar jag om.

1. Jobben försvinner till låglöneländer
2. Pensionärerna med goda inkomster flyttar utomlands halva året
3. Servicen försvinner främst från mindre orter
4. Allt färre vill engagera sig i föreningar och politiska partier
5. Alltför många unga står utanför arbetsmarknaden
6. Oljan sinar
7. När alla fyrtiotalister gått i pension blir det brist på arbetskraft
8. Klimatpåverkan

Vi behöver bygga underifrån igen och ta tillvara på all den innovationskraft som finns i en allt mer erfaren, välutbildad och duktig befolkning. Men vi måste också göra något för att det skall ske. Fundera på vad bygdebolag över hela landet skulle kunna ge för att möta hoten.

Gunnar Petersson

2006-01-24

Vi inom X-partiet vill se flera bygdebolag i Sverige

För att Sverige skall kunna ha en levande demokrati behöver vi många som är intresserade av hur vårt samhälles resurser används och vill engagera sig för vårt lands utveckling. Vårt parti vill att samhället stödjer allmännyttiga bygdebolag som drivs på demokratiska grunder. Vårt parti har givit ett bidrag på 15 miljoner kronor till den bygdebolagsfond som startats för att kunna ge starthjälp till de bygder eller stadsdelar som vill starta upp ett bygdebolag. Fonden är öppen för alla som vill ge ett bidrag och vi är övertygade om att övriga partier också kommer att förena sig med oss i att detta är viktigt för ett hållbart Sverige. Vi kommer också att informera våra medlemmar om denna möjligt så att också de kan bidra var och en efter sin önskan. 

X-partiets partiledare

2006-01-21

Lägg ut jobb lokalt

Med många bygdebolag över hela landet skulle många nya jobb kunna skapas som också är effektiva jobb. Genom att bygdebolag har många aktieägare inom en bygd så skapas en solidaritet och de som bor i bygden får en chans att hitta jobb nära där man bor. Ett sådant bolag ger också kommunen en chans att lägga ut jobb lokalt. Men att få många sådana bolag bildade kräver också en kraft och morötter från de som styr Sverige. Med allt större kommuner blir det ännu viktigare att få lokala krafter som har som affärsidé att se på den plats man bor på samt utveckla denna plats möjligheter och låta de som bor där få ta del av denna utveckling både genom att fler får lokalt arbete och den ökade gemenskapen. 

Gunnar Petersson

2006-01-21

Nya jobb - riktiga jobb

Vi måste hitta många nya jobb.  Men dessa jobb måste också vara effektiva. Ett sätt att vara effektiva är att låta de som bor på en plats också få utföra jobb som finns lokalt. Då ökas det sociala kapitalet och jobbet kräver inte mer insatser än vad som är effektivt. Här är ett  varnande exempel. 

Kommunens renhållningsbolag beslutade upphandla "Städning av återvinningsstationer inom kommunens tio stationer." Ett företag 4 mil bort la det lägsta budet på att varje vecka städa av och hålla snyggt". Runt dessa stationer visade det sig snart att soporna växte. Jordhögar låg framför de blå containrarna. En del av lokalbefolkningen klagade till kommunen andra städade för att man inte kunde ha det så skräpigt. Kommunen betalade glatt ut ersättning till företaget. Folk ringde till kommunen eller företaget och klagade men inget hände. Jordhögen låg ännu efter en sex månader kvar. Företaget påstod att man städade varje vecka. Kommunens bolag kan inte bryta avtalet. Mycket jobb och irritation  har skapats i de kommunala systemen, hos det kommunala bolaget, hos företag som får ta emot klagomål och hos alla de inom bygden som klagat. Men det är inget bra exempel på vilka jobb vi vill ha. 

Städningen kunde mycket enkelt lagts ut på lokala föreningar, bygdebolag till en mycket liten ersättning och lokalt arbete hade inte vågat strunta i att städa. 

Gunnar Petersson

2006-01-07

Ideonfonden

I Sydsvenskan  har man den senaste tiden kunnat läsa om Ideonfonden, där styrelsen för Forskningsbyn Ideon i Lund försöker lansera en riskkapitalfond som skall satsa i Ideonföretag. Man söker få in 10 000 kronor från 400 lundabor eller tillsammans 4 MSEK i denna aktiefond. Det finns många  likheter med bygdebolag men också några olikheter.

Sannolikheten att få utdelning eller värdestegring från Ideonfonden är mycket liten men insatsen är också avdragsgill mot andra aktievinster, så att där bidrar staten också något.

Syftet är att stärka små innovativa företag inom Ideon och på så sätt skapa fler arbetstillfällen i regionen. 

Syftet är att ha många små aktieägare i närområdet och dessa kan väl ses som en slags  supporterklubb.  Man tänker sig också att bjuda in denna grupp på särskilda träffar med Ideonföretagen.

Lokala aktieägare som stärker den lokala utvecklingen. 

Synliggörande av Ideon ökar och intresset ökar lokalt.

Om detta första steg lyckas så kan man gå vidare i ett andra steg där många fler lundabor kan få deltaga och satsa.  

Visar på former för lokalt engagemang där man sluter upp för lokal utveckling.

Gunnar Petersson

2006-01-02

Lokalekonomisk statistik

Underlag för lokalekonomisk analys - LEA

LEA är ett underlag för lokalekonomiska analyser som används av lokala utvecklingsgrupper av olika slag. Underlaget består av ett antal tabeller och diagram som beskriver ett lokalsamhälle; det kan vara en församling, ett postnummerområde eller ett område som gruppen själv ritat in på en karta.

LEA-underlaget från SCB ger svar på:

 Hur många bor i byn? 
 Vilka företag och arbetsplatser finns?
 Hur stora utgifter och inkomster har vi?
 Vilka varor och tjänster konsumeras?
 Hur mycket av konsumtionen som sker i lokalsamhället ”läcker” ut?
 Var finns det utrymme att stärka den lokala självförsörjningen?

Gunnar Petersson

2005-11-23

Underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som är beroende av socialtjänstens försörjningsstöd  Dir. 2005:10 Beslut vid regeringssammanträde den 3 februari 2005. 

Ett bygdebolag skulle för sin bygd vara en attraktiv aktör för att stödja personer som är beroende av socialtjänstens försörjningsstöd. Om man känner varandra så borde det bli lättare att också hitta jobb. Det finns anledning att verka för att många byalag vill gå vidare och starta ett bygdebolag. Om sådana bolag också kunde få ett antal uppdrag från det offentliga så skulle det snart ta fart. 

Gunnar Petersson

2005-11-22

Bygdebolag kan ta lån

Ett aktiebolag har normalt mycket lättare för att ta ett lån i bank än en ekonomisk förening eller ideell förening. Inte minst under lokalekonomidagarna pekade flera på detta. I Västvärlden är denna modell med att ta lån för att kunna genomföra hållbara projekt nyckel till framgång. Genom aktiebolagsformen kan man också dela på riskerna genom att ta in kapital från aktieägarna. Detta kapital stödjer då bolagets trovärdighet. Genom att ha många som satsar drabbas ingen alltför hårt även om bolaget skulle misslyckas i något avseende. Inom många bygder finns mycket som byborna skulle vilja ha och också är beredda att hjälpa till med men som inte blir gjort. Någon kraft måste sätta fart. 

Gunnar Petersson

2005-11-22

Plusjobb

Tänk om satsningen på plussjobb också kunde gälla för bygdebolag, byalag så att de kommer ut där det finns goda nätverk och lokal förankring. Det är också viktigt att människor får arbete nära den plats man bor på. Sannolikheten för att det skall bli ett mera permanent arbete ökar om det även finns ett lokalt sammanhang. Därför tror jag att ex Glesbygdsverket, Folkrörelserådet och Landsbygdskommittéen skulle fundera på detta.  

Gunnar Petersson

2005-11-13

Lokalekonomidagarna i Växjö

Med 4:e nivån menas lokala utvecklingsgrupper, byalag - allmännyttiga föreningar som vill utveckla ett visst geografiskt område. Det offentliga måste bli bättre på att uppmuntra dessa och finna former för att stödja dessa krafter. De lokala krafterna måste bli bättre på att höras och synas så att samhället börjar ta hänsyn.  Den 4:e nivån är som källaren i ett hus. Vi har verktygen för att bygga en motor som börjar brumma där nere i källaren. Folk däruppe börjar då höra att något är på gång och hjälper oss med mera drivmedel. 

Offentlig upphandling kan anpassas efter lokala förutsättningar om man anstränger sig och är medveten om vad det betyder. Bygg större kommuner och stöd lokala krafter att ta över flera lokala uppgifter samt uppmuntra till utveckling baserat på lokala förutsättningar. Lotta Hedström (mp) tycker att utveckling av 4:e nivån är en av 12 viktiga punkter för en hållbar politik. Prof. Lars Ingelstam skriver en bok om Ekonomi på plats. En forskargrupp arbetar  inom området lokalekonomi. 

Gunnar Petersson

2005-11-13

Oljan sinar fortare än vi tror

Kjell Aleklett, Prof Uppsala Univ. har räknat ut att internationella institut inom oljeindustrin IEA är alltför optimistiska då det gäller världens oljereserver. Det bästa beviset på detta är att det inte byggs några raffinaderier längre. Att bygga ett sådant kostar 18 miljarder kronor och  måste vara i drift i minst 20 år. Tror man inte att det kommer att behövas under hela sin livslängd så blir det heller inte lönsamt att bygga. Som tur är för Sverige har vi Preems moderna raffinaderi på västkusten och här moderniserar man nu. Kina har 21% av jordens befolkning och ökar sin konsumtion mycket snabbt. USA förbrukar 21 enheter men producerar bara 7 enheter själva. Det troliga scenariot är att oljepriserna kommer att stiga i takt med att oljan sinar. Som det är nu tjänar svenska staten på det. Just nu 51 miljarder i skatter per år. Samhället kommer att behöva genomgå en gigantisk omställning där energi blir dyrare. Läs mera här.

Gunnar Petersson

2005-11-04

Vi arbetar för lite

Saxat från en debattartikel av Andreas Bergh i SDS den 3 november 2005. Han är nationalekonom vid Lunds Universitet.

Vi vet att sysselsättningen i Sverige störtdök mellan 1990 och 1993. Jag har räknat ut antalet faktiskt arbetade timmar per vecka för en vuxen svensk. Detta mått inkluderar alla typer av frånvaro som  arbetslöshet, sjukdom, semester, barnledighet, övertid mm. Det hävdas ibland att de som är i arbete arbetar allt mer och på så sätt stänger de arbetslösa ute. Det visar sig att sysselsättningen är lika usel idag som när 90-talskrisen härjade som värst.

Kommentar:

Ledigheten har för många blivit viktigare än jobbet. Det rörliga privatlivet kräver alltmer  ledighet. De som jobbar behöver alltmer tid på jobbet för att sköta privata angelägenheter. (OBS dessa påståenden är ej vetenskapligt visade.)

2005-11-03

Tillväxt utan jobb

Saxat från en insändare av Bo Södersten i SDS den 3 november 2005.

Svensk ekonomi lider idag av en inbyggd motsättning. En effektiv exportsektor och en importkonkurrerande sektor som inte är särskilt arbetsintensiva. Den stora möjligheten till arbete finns inom de tjänsteproducerande sektorerna, som vård, omsorg, skola, undervisning och upplevelsekonsumtion. Men observera dessa tjänster måste erbjudas på marknadens villkor och mötas av individernas efterfrågan.

Vi har idag världens högsta skattetryck, där 60% av de totala inkomsterna går till skatt. Om produktiviteten inom den offentliga sektorn hade varit samma som 1970 skulle kostnaderna varit 70 miljarder lägre 1990. 

Kommentar: 

Offentliga tjänster måste bli mera effektiva. En väg att pröva är att erbjuda lämpliga tjänster inom den offentliga sektorn till allmännyttiga bygdebolag. Då skulle man vinna många fördelar. Läs mera nedan så förstår ni vilka.

2005-11-03

Broschyr om bygdebolag

Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva har tagit fram två broschyrer om bygdebolag. En som vänder sig till blivande aktieägare i en bygd och en som vänder sig till organisationer i Sverige, som har betydelse för kunskapsspridning  kring bygdebolag. Broschyrerna kommer att spridas för att informera om  denna verksamhetsform.

2005-09-14

Centerrörelsen vill investera en miljard 

Centerrörelsen säljer mediabolag och vill använda pengarna till investeringar som gynnar landsbygden. Bygdegemenskapsaktiebolag som arbetar inom en bygd för att skapa fler lokala arbetstillfällen, vore då kanske något att satsa på. I Sverige finns stora möjligheter över hela vårt land, bara vi går samman och börjar se möjligheterna med den plats vi bor på.  

Gunnar Petersson

2005-09-08

När får vi höra talas om höjda nivåer för ideellt arbete inom bygdeutveckling?  

Ideellt arbete betyder engagerade människor som vill verka för och med andra människor i ett sammanhang som engagerar.  Dessa nätverk som då skapas via olika föreningar och sammanslutningar ger ett socialt kapital som är viktigt för samhällets utveckling. Då det gäller bygdeutveckling och arbete i lokala utvecklingsgrupper är detta ideella arbete inriktat på ett område som ligger helt nära avlönat arbete som främst utförs av kommunala och statliga tjänstemän. 

Alla som arbetar ideellt inom bygdeutveckling vet hur det känns att exempelvis driva projekt där kommunen kan söka bidrag av staten men en förutsättning är att som motprestation krävs  avlönat arbete och ideellt arbete i samma storleksordning som bidraget. Det ideella arbetet förväntas komma från exempelvis naturintresserade och lokal bygdeutveckling. Många gånger har dessa varit drivande och tagit initiativ för att få projektet tillstånd, vilket inneburit många ideella timmar. Detta arbete kan dock inte räknas in. De medel som anslås skall främst gå till arvorden för experter och konsulter samt material och olika omkostnader. 

Det ideella arbetet betyder många oavlönade arbetstimmar i arbetsgrupper tillsammans med avlönade konsulter, kommunala och statliga tjänstemän på arbetstid. 

Orättvist ?

Den som brinner för något förväntas göra detta, men frågan är hur länge det brinner. Samhället måste hitta några former för att stimulera lokalt utvecklingsarbete, där ideellt arbete för bygdeutveckling medför någon ekonomisk ersättning. 

Vi hör ofta politiker tala om höjda ersättningsnivåer i A-kassan eller sjukersättningen. När får vi höra talas om höjda nivåer för ideellt arbete inom bygdeutveckling?.  

Gunnar Petersson

2005-08-28

Hur många BGAB skulle vi kunna ha ?

Teoretiskt kring 4 500 bolag om vi räknar med ca 2 000 personer per bygd. Om var och en av dessa kunde ge arbete åt  40-50 personer, så skulle det mer än väl kompensera för de friställningar som skulle bli följden om man genomförde en ny kommunreform. Troligen skulle en sådan reform medföra att dessa större kommuner fick ett större ansvar då det gäller bred sjukvård och kunde ha mycket kunniga staber då det gäller planarbete, EU-samordnare med flera områden. Regionerna fick ta hand om specialistsjukhusen. På så sätt får vi en samhällsmodell där det finns organ som kan ta roller, där de är bäst lämpade och samtidigt ha en aktiv lokal platsutveckling, som passar de boende på just den platsen. En plats kanske vill satsa på vackra naturområden, ekomuseum och vandringsleder en annan på stenlagda gator och torg. En annan plats vill utveckla system för lokal energiframställning medan andra vill utveckla kompetenscentrum för vinodling. Andra vill satsa på tekniska innovationer men många bygder kommer att bli bra på lokal service. Drivkraften finns lokalt, för att utveckla attraktiva samhällen, där mångfalden är stor. Med rätt stimulansåtgärder borde detta kunna införas och få genomslag i varje fall inom en femårsperiod. Tänk så många duktiga människor det finns med olika erfarenheter i din bygd.

Gunnar Petersson

2005-08-27

Hur många bygder har vi ?

En bygd består av en rimlig landyta med ett antal boende som känner samhörighet. Antalet hushåll skall nog inte överstiga 1-2000 stycken, då minskar sammanhållningen. Likaså skall antalet inte vara alltför litet exempelvis under 100 stycken. Men det är de boende själva som får bestämma. Gränser från gamla socknar och landskommuner är säkert även giltiga idag och inom städer går det också att hitta områden som i olika sammanhang benämns. Man bor på Lindängen, Hammarkullen eller så.  Folkrörelserådet har cirka 4250 byalag som medlemmar.. Före 1952 fanns det 2 281 landskommuner som då slogs samman till endast 861 storkommuner. Dessa landskommuner fanns således utanför städerna och var oftast också egna socknar och församlingar med egen kyrka. År 1971 så försvann de flesta landskommunerna i en reform som innebar att vi nu har 284 kommuner. Exempelvis Gotland hade gått från 92 kommuner till en enda kommun på mycket kort tid (20 år).

Nu talas återigen om att vi behöver större kommuner. Skåne har 33 stycken som kanske bara blir 10. Låt kommunerna ta hand om viktiga uppgifter som kräver hög specialistkompetens men lägg ut uppgifter som blir effektivast att sköta lokalt på bygdegemenskapsaktiebolag.

Gunnar Petersson

2005-08-27

Aktivitetsstöd

Staten och kommunerna stödjer ideella föreningar som arbetar med barn och ungdomar via lokalbidrag och aktivitetsstöd. Detta är en av de bästa stödformerna vi har således stöd i förhållande till motprestation i form av aktiviteter för barn och ungdomar. Idag är det istället många vuxna som behöver stöd för att komma tillbaks till arbete. Lokalt arbete är det bästa vi kan skapa. Arbete inom bygden för de i bygden boende. Spar miljön genom kortare resor, spar tid som kan användas till annat än att sitta i bilen, ger ett bättre socialt kapital, ger möjligheter att finna bra lösningar genom samverkan. Inom varje bygd måste just den platsens möjligheter till utveckling tas till vara på bästa sätt. Det finns ingen aktör som tar ett sådant ansvar idag förutom aktiva byalag. Låt de byalag som så önskar bli så starka att de kan anställda arbetskraft och verka på rimliga marknadsvillkor. Stimulera till bildandet av samhällsnyttiga bygdegemenskapsaktiebolag över hela landet. Även stadsdelar kan bilda sådana bolag. 

Använd delar av EUs jordbruksstöd, statliga och kommunala pengar för att stimulera och föra tillbaks lite kapital till bygdegemenskapsaktiebolag. Med rätt utformning så kan det komma att startas sådana bolag över hela Sverige och hela Europa. Vi får en starkare demokrati och större gemenskap mellan länderna. Vi lyfter fram en ny bransch, där många av våra välutbildade akademiker, forskare och hantverkare får nya möjligheter. Det finns ingen bygd som står utan möjligheter om man går samman. 

Gunnar Petersson

2005-08-26

Samhällsnyttiga aktiebolag

Minister Ylva Johansson menar att man skulle kunna lägga ut offentliga uppgifter till aktiebolag som är samhällsnyttiga och inte delar ut mera än statslåneräntan+ 5 % av en eventuell vinst till sina aktieägare. Detta ligger ju nära tankar om bygdegemenskapsaktiebolag, som dessutom har den fördelen att alla aktieägarna kommer från den bygd där bolaget verkar. Inga pengar lämnar landet eller i detta fall bygden. (Läst i SDS men bör kontrolleras)

Gunnar Petersson

2005-08-24

Landsbygdskommittéen

Vi har fått berätta om tankarna kring bygdegemenskapsaktiebolag för landsbygdskommitténs ordförande Karl-Erik Nilsson, här i Flyinge idag. Han lovade att fundera vidare.

Gunnar Petersson

2005-07-05

Det politiska systemet

Vikande medlemstal hos de politiska föreningarna. Inte minst  på landsbygden  räcker inte intresset till för att hålla igång politiska föreningar. Fiffel med medlemsstatistik. Nya politiska föreningar Feministiskt initiativ, Junilistan, (Kulturpartiet)  hur skall intresset räcka till för dem också? De som orkar engagera sig i politiska frågor tycks i stället vilja arbeta med sakfrågor och inte vara partipolitiskt bundna. Inte minst EU har fått erfara att det inte räcker med en liten klick yrkespolitiker, för att hålla demokratin levande. Att satsa på demokratin  kräver nya grepp. 

Gunnar Petersson

2005-07-03

EUs kris

Sveriges bistånd till andra länder utgör ca 1% av BNP och Sveriges bidrag till EU ungefär 1% av Sveriges BNP. Skuldavskrivningar i Afrika. Vissa länder får mera andra mindre. Det viktiga är väl om man totalt sett använder pengarna rätt. För EU och särskilt de västeuropeiska länderna handlar det om jobb. Annars blir det snart inga pengar att fördela. Styr om pengarna så att de både leder till ökad demokrati, ökad initiativkraft, flera långsiktigt hållbara jobb och ökad gemenskap. Satsa på utveckling av lokal kraft. Satsa på att stärka rotsystemet. Satsa på lokal platsutveckling. Satsa på resurser som finns lokalt. Folkrörelser som byalagsrörelsen är en sådan kraft redan idag. Satsa på denna i Plan D

Gunnar Petersson

2005-06-15

Ideellt arbete och demokrati 

Ideellt arbete betyder att människor engagerar sig för något som man tycker är så viktigt att man är beredd att utföra detta arbete oavlönat. Ideellt arbete betyder också att en frihet att kunna utföra ett arbete som man tror gagnar saken. Utan möjligheter till ideellt arbete förlorar hela samhället och individerna förlorar frihet att ta tag i saker man ser som angelägna. Demokrati innebär att många människor engagerar sig för sin närmiljö och för hur samhället skall utvecklas. Många som bryr sig och vill förstå. Studiecirklar och projekt som skapar nya gemenskaper mellan människor bidrar till detta. Utbyte med andra kulturer och förståelse för deras sätt att leva. Byarörelsen är en stark gräsrotsrörelse som håller på att slå rot inom hela Europa. Här kan demokratin byggas underifrån.  Stimulera denna kraft direkt med aktivitetsbidrag, precis som man gjorde med föreningar som har ungdomsverksamhet.

Gunnar Petersson

2005-06-15

Stärk demokratin och intresset för politiskt arbete

Intresset för politiskt arbete är svagt inte minst bland ungdomar. SSU medlemstal är ju överraskande lågt. Däremot finns ett betydligt större intresse bland folkrörelser som byalagsrörelsen. Genom att stärka denna partipolitiskt obunda rörelse så blir det fler som börjar arbeta med lokal utveckling och därmed intressera sig för politik. Bygdegemenskapsaktiebolag är exempel på lokal demokrati. Detta kan sedan leda till att man tar partipolitisk ställning och engagerar sig som politiker.  

Gunnar Petersson

2005-06-09

Återför kapital till lokal utveckling

För hundra år sedan fanns mängder med lokalt kapital både socialt och i form av pengar. I vår bygd gick man samman och byggde Ordenshuset, startade tegelbruksaktiebolaget, badhusförening, kooperativ handelsförening och så sent som på 1970-talet samlade man in lokalt kapital och drev en livsmedelsbutik. Alla dessa initiativ är idag borta på grund av att just dessa typer av verksamheter har blivit omoderna. Om vi istället haft ett bygdegemenskapsaktiebolag kunde verksamheten i detta förändras allt efter hand som utvecklingen drivs i nya riktningar. Lokalt kapital försvinner idag in till kommuncentra och nationscentra och läggs på exempelvis omfattande infrastruktursatsningar. Vi måste återföra kapital till lokal utveckling och där stimulera till nya företag och mera lokalt arbete. 

Ibland känns det som vi idag är fattigare än för hundra år sedan. Då grep man tag i sin bygd och bildade politiska föreningar, nykterhetsföreningar och det fanns tydliga människor i bygden som brydde sig om sina medmänniskor. Idag ser vi inte den på samma sätt och vi ser sällan några lokala krafter. Landsbygden drabbas istället enbart av nedläggningar och nu hotas också centralorterna av att jobben flyttar ut till låglöneländer. Nu är tid att göra något och EU har här en stor möjlig roll att ta. Ta den !

Gunnar Petersson

2005-06-09

Förslag till Plan D

Den 11 maj diskuterade Flyinge Utveckling en modell för att kommunicera med medborgarna över hela Europa. Folkrörelserådet i Sverige pekade på den starka kraft som finns på gräsrotsnivå och det intresse som finns att organisera en rörelse liknande den i Sverige för den kraft som redan finns på många håll över hela Europa. Se nedan

I Sverige har vi cirka 4300 lokala utvecklingsgrupper. Vid diskussionerna med Martin Åström vid EU-kommissionen i Bryssel den 11 maj kom vi fram till att en modell liknande "föreningsstödet som infördes i Sverige på 1970-talet, var oerhört framgångsrikt", borde vara intressant.

Säg att EU ger ett aktivitetsbidrag för ideellt arbete som är inriktat på demokratiutveckling och lokal platsutveckling i syfte att skapa lokalt arbete. Föreningar med denna inriktning skulle då stimuleras just i den riktning som Margot Wallström pekar ut som viktiga i sin artikel. Då får vi ett bygge av nätverk som sker just underifrån. Dessa föreningar organiserar alla medborgare som bor på en viss plats, där man får inflytande oavsett partipolitisk, religiös tillhörighet.

Om EU erbjuder ett sådant bidrag kommer föreningen att kunna gå ut och berätta om att ideellt arbete är mycket viktigt och att detta också ger föreningen och därmed också bygdegemenskapsaktiebolaget en viktig roll i byggandet av den europeiska gemenskapen.

Lokal platsutveckling skulle skapa flera lokala arbetsplatser, utbyte med andra platser, lärande bygd, lokala praktikplatser, ta fram nya företag baserade på lokala möjligheter, lära av andra bygder över hela EU, lokal tillit, socialt kapital, lokala kompetenscentra, forskning och utbildning kring lokal utveckling, universitetens 3:e uppgift, ...

Hoppas att Martin Åström och vår dokumentation pekade ut just detta. Vi överlämnade också min bok "att starta ett bygdegemenskapsföretag".

Gunnar Petersson

2005-06-09

Margot Wallström Plan D som i demokrati publicerat i SvD den 4 juni

Läs hela artikeln här.

Pekar på att EU måste beröra alla medborgare i Europa. Hon ser bland annat folkrörelserna som viktiga organ för att kunna nå ut till alla medborgare. Hon föreslår en ny strategi.

Gunnar Petersson

2005-05-27

Lokal kunskap

Skolan har goda möjligheter att lära ut om den plats eleverna kommer ifrån. Genom att förstå mera om den lokala platsen, så ökar intresset för att använda sig av denna platsens möjligheter och kanske uppfinna något som människorna som bor här behöver eller erbjuda något som gör att människor vill resa till denna platsen.

Gunnar Petersson

2005-05-24

Lokal platsutveckling 

Innebär att utvecklingen kommer från platsen själv och drivs av personer som åtnjuter förtroende på platsen. Stöd kan ges utifrån i form av coachning men drivkrafterna måste komma inifrån. Regeringen kan erbjuda ett ramverk som stimulerar och stryka under betydelsen av platsutveckling med hjälp av bygdegemenskapsaktiebolag. Vi kompetensutvecklar personer, företag och föreningar. Lokal platsutveckling är försummad.

Gunnar Petersson

2005-05-24

Lokal praktik 

Ungdomar som har gått ut gymnasiet och som önskar prova på olika jobb. Lokal praktik innebär då att få en varierad praktik hos flera lokala företag nära där man bor. Det går lättare att ordna då här också finns tillit och lokal gemenskap. Lokala bygdegemenskapsaktiebolaget är en lämplig förmedlare. 

Gunnar Petersson

2005-05-24

Lokalt arbete

Lokalt arbete innebär allt arbete som utförs inom en bygd. Arbete på offentliga arbetsplatser, som skolor, daghem eller äldrevård. Arbete inom privata företag och motsvarande verksamheter. Arbete inom ideella föreningar och arbete inom hushållet. Arbetsplatsen skall vara knuten till bygden och den som utför arbetet skall helst bo i bygden eller så nära arbetsplatsen som möjligt. Arbetet kan också ske från bygden men avse något utanför bygden. Modellen LOKALT ARBETE syftar till att stärka bygden, spara restid, spara miljön och stimulera utveckling av lokala resurser och lokala arbetstillfällen. 

Gunnar Petersson

2005-05-24

Lärande bygd

Vi arbetar med en modell för utveckling vi kallar LÄRANDE BYGD, vilket innebär att lära sig om bygden och lärandet skall ske på plats i bygden. Denna kunskap skall sedan medföra att man bättre förstår platsens möjligheter och kan utveckla nya verksamheter som ger fler lokala arbetsplatser. Dessa verksamheter skall vara väl förankrade och hållbara samt höja värdet på bygden. Denna platsutveckling bör ske inom ramen för ett bygdegemenskapsaktiebolag  och gärna med support från en lokal forskningsstation knuten till regionala universitet. 

Gunnar Petersson

2005-05-23

Landsbygdsutredningen

Är intresserad av bygdegemenskapsaktiebolag och kommer att besöka Flyingebygden i början på hösten. Man tror att det kan samla nya kategorier av intressenter kring utveckling av platser både på landsbygden och kring städerna.

Gunnar Petersson

2005-05-13

Tillit och socialt kapital

Vi får dagligen rapporter om att det civila samhället har problem. Skolorna fungerar dåligt, läkarna tar allt färre patienter, poliserna vill inte ingripa, allt fler står utanför arbetsmarknaden.  Ingen människa vill ha det så här. Det verkar som om drivkrafterna tas ifrån oss. Vi måste börja nu med att återföra mera tillit och social gemenskap i vår närmiljö. Detta kan bara åstadkommas lokalt.

Gunnar Petersson

2005-05-11

Politiska partier

Byarörelsen är partipolitiskt oberoende men det vi sysslar med är till viss del politik. Vi samarbetar gärna med politiska partier, för att få gensvar för våra idéer. Vi i Flyinge Utveckling tar gärna emot politiska partier på studiebesök som vill lyssna på vad vi har att säga och se vad vi gör. Vi tycker att vi har mycket att tillföra särskilt då det gäller behovet av att stärka lokalt arbete via bygdegemenskapsaktiebolag.

Gunnar Petersson

2005-05-11

Besöket i Bryssel

Margot Wallströms assistent tog emot oss och vi vände och vred på argumenten kring hur byarörelsen och särkilt de som har kraft att bilda egna bygdegemenskapsaktiebolag skulle kunna samverka. Vi kommer nu att ta kontakt med informationskontoret i Stockholm för vidare diskussioner. Ärendet kommer också att behandlas vidare hos kommissionen.

Gunnar Petersson

2005-05-09

Folkrörelserådet brev till EU-kommissionen

I samband med Flyinge Utvecklings möte med EU-kommissionär Margot Wallströms assistent överlämnades i Bryssel en skrivelse från Folkrörelserådet. Läs mera här.

Gunnar Petersson

2005-05-04

EU skulle kunna ha nytta av byarörelsen

De föreningar som vill utveckla starka lokala gemenskaper och bilda bygdegemenskapsföretag skulle kunna få årliga stöd av EU mot att man exempelvis redovisar aktiviteter och har EU-flaggan hissad. De lokala gemenskaperna skulle kunna samverka med den europeiska gemenskapen. Båda behöver varandra. Det sådana frågor Flyinge Utveckling vill diskutera med EU-kommissionen.

Gunnar Petersson

2005-05-04

Bygdeföreningar organiseras över hela Europa

Den svenska byarörelsen ligger främst i Europa och vill nu tillsammans med övriga nordiska länder vara med och stötta andra länder. Ofta finns motsvarande organisationer i andra länder men kanske inte lika utvecklat som här. I Bryssel kommer att arrangeras ett European Rural Conference den 14 juni och då kommer också Stockholm group som är ett svenskt initiativ till ett European Rural Parliament att träffas. Kontakta

Staffan Bond

2005-05-04

Flyinge Utveckling startar bygdegemenskapsföretag

Årsmötet gav styrelsen mandat att starta ett bygdegemenskapsaktiebolag om man lyckas få över 100 intressenter som vill teckna aktieposter. Flyinge Utveckling kommer också den 11 maj att besöka EU-kommissionen i Bryssel (Margot Wallström) för att diskutera om EU skulle vilja stödja byaföreningar som vill gå vidare och bilda bygdegemenskapsföretag. Läs mera här.

Gunnar Petersson

2005-05-02

Budskap måste vara enkla

Budskap måste vara enkla. Som att "Fler skall få billigare tandvård". Inom vissa områden har dock allt blivit så komplicerat att det är omöjligt att formulera enkla budskap. Vad gör man då? Se nedan om globalt arbete.

Gunnar Petersson

2005-05-02

Lokal ekonomi

En engelsk studie visar att pengar som används lokalt ger tillbaks fyra gånger mer än om de används på annat ställe. Exempelvis om man handlar hos den lokale handlaren och särskilt om denne också bor lokalt, så gynnar man sin bygd fyra gånger mer än om man handlar sina varor längre bort. Om den lokala affären lägger ner så tvingas alla att åka längre sträcka för att handla, vilket kostar både tid och bensin. Ju fler som handlar dessto bättre varor kan man ha lokalt och därtill ett större utbud. Se mera här.

Gunnar Petersson

2005-04-27

Bygdegemenskapsaktiebolag - en ny area

Det behövs en ny arena för att ta tillvara, stärka och utveckla resurser lokalt. En arena som är enkel att förstå och där lokal tillit spelar stor roll. Vi har idag en mycket stor resurs i form av kompetens och människor i det lokala samhället som kan och vill göra en arbetsinsats. Vi  behöver bara erbjuda en arena bygdegemenskapsaktiebolaget. EU behöver hjälpa till och stödja samt skapa ett rimligt regelverk för BGAB. Bara i Sverige skulle vi kunna ha tiotusentals BGAB och över hela Europa 40 gånger fler. Stöd till jordbruket är bra men människan lever ju som bekant inte bara av bröd.

Gunnar Petersson

2005-04-26

Globalt arbete är också bra

Om Kalle har specifika kunskaper som löser ett lokalt problem i Litauen, så kan det vara effektivt att anlita Kalle. På samma sätt kan Igor från Litauen lösa ett lokalt behov här i Sverige, genom att erbjuda sina tjänster. Antag att det finns en person Sven här lokalt i bygden som vill ha 10 000 kronor för att utföra ett jobb åt Tage.  Igor säger att han kan utföra samma jobb minst lika bra för 5 000 kronor. Tage bor i Flyingebygden, som ligger i Skåne. Facket säger att Igor inte får göra jobbet för 5 000 utan han bör sätta samma pris på sina tjänster i Sverige, som andra jobbare här kräver. Tage vill handla på ett sätt som är rättfärdigt. Tage ser följande möjligheter: 

a) Tage väljer Igor och betalar 5000 kronor. Igor tar hela beloppet med hem och skattar för detta i Litauen. Ett arbete har utförts och 5 000 kronor har lämnat Sverige. Svenska staten har fått 0 kronor. Igor får behålla 3 300 kronor. Litauen får 1 700 kronor i skatter och moms

b) Tage väljer Igor men betalar 10 000 kronor. Igor blir ännu gladare. Ett arbete har utförts och 10 000 kronor har lämnat Sverige. Svenska staten har fått 0 kronor. Igor får behålla ungefär  6 600 kronor och Litauen får 3 400 kronor. 

c) Tage väljer Sven som får 10 000:- Sven betalar moms med 2 000 kronor samt sociala avgifter med 2 000 kronor och sedan 40% skatt på återstoden. Sven får behålla 3 600 och Svenska Staten har fått in 6 400 kronor. 

d) Tage väljer att göra jobbet själv. Svenska Staten får 0:- kronor. Varken Sven eller Igor får något jobb. För att kunna utföra jobbet tar Tage ledigt från sitt ordinarie jobb under en vecka, vilket är dubbelt så länge som Igor eller Sven beräknade att jobbet skulle ta. Tage tjänar       1 600 kronor per verklig arbetsdag vilket gör 8 000 men efter skatt blir det precis 5000 kronor mindre på Tages lönekonto.   Svenska Staten går miste om arbetade dagar och en intäkt av arbetsgivareavgifter 3 000 samt skatter 3 000 kronor eller tillsammans - 6 000 kronor.  

Det är inte lätt för Tage att avgöra vad som är ett rättvist pris på arbetet. Det bästa för Svenska Staten är om Tage jobbar på sitt ordinarie jobb och anlitar Sven. Då får man in 12 400 kronor och 7,5 arbetsdagar har genomförts här i landet. Det bästa för Litauen är om Tage jobbar och anlitar Igor för 10 000 då får man in 2 000 kronor. Det bästa för Tage är att anlita Igor för 5 000 kronor. Då går han jämt med att jobba ihop pengarna och sedan använda dem för att betala Igor. Svenska Staten får in 6 000 från Tages jobb. 

Om Tage väljer Igor istället för Sven så riskerar Sven att gå arbetslös. Svenska staten får kanske använda en del av de 6 000 kronorna till Svens a-kassa. 

Om Igor skall ta lika betalt som Sven så bör det också gälla när Kalle skall jobba i Litauen men då kan inte Kalle jobba där eftersom lönen blir alltför låg. Tage tycker detta blir så knivigt att det är svårt att fatta beslut. 

Hur tycker du att Tage skall göra om han vill vara en rättfärdig man ?

- (1) helt avstå från att utföra arbetet

- (2) anlita Sven

- (3) anlita Igor till 5 000

- (4) anlita Igor till 10 000

- (5) ta ledigt och göra jobbet själv

- (6) låna ut sin sommarstuga en vecka till en pensionerad granne mot att han gör jobbet 

- (7) anlita det lokala bygdegemenskapsaktiebolaget där Tage är aktieägare. 

Vad tycker du EU skall göra för att hjälpa Tage  ?

Vad tycker du regeringen i Sverige skall göra för att hjälpa Tage ? 

Vilket alternativ är mest effektivt ?

Maila in ditt svar med din motivation.  

Gunnar Petersson

2005-04-12

Vad är lokalt arbete ?

Lokalt arbete innebär att behov som kräver arbetsinsatser skall utföras så nära källan som möjligt men samtidigt vara effektiva. Lokalt arbete betyder att se platsens möjligheter, utveckla dessa med eftertanke och använda lokal arbetskraft så långt möjligt.

Internetbanken är effektiv för många som snabbt kan utföra sina betalningar. Lokal omsorg om människor och miljö skall utföras av människor med rätt resurser men om de också bor nära där behoven finns så blir det mest effektivt. Om man låter de lokala samhällena organisera lokal arbetskraft för att lösa lokala behov så blir det mycket effektivt. Lokal produktion av mat/energi riktad direkt mot lokala konsumenter kan vara effektiv och dessutom skapa sociala värden. Globalt arbete kan utföras från det lokala samhället med hjälp av ny teknik. Kompetens om system för lokalt lärande som leder till lokal utveckling är viktig även globalt. Marknadsföring av lokala produkter kan ske på en global marknad. Synliggörande av en bygd och dess resurser kan idag ske på ett helt nytt sätt, vilket skapar nya förutsättningar för lokalt arbete. Lokal utveckling skapar också högre fastighetspriser och bättre trivsel. En investering i den egna bygden är därför värdefull på flera olika sätt. Bygdegemenskapsaktiebolag är ett medel att få fart på lokal utveckling och lokalt arbete.

Gunnar Petersson

2005-03-23

Tre hot som vi klarar genom att bli effektivare

Vi hör idag nästan varje dag om de tre stora hoten DEMOGRAFISKA, MILJÖN-ENERGI, GLOBALISERINGEN. Det första innebär att allt fler blir äldre och att de som förvärvsarbetar blir allt färre. Kring 2020 innebär detta stora problem då de som då arbetar måste föda fler barn, arbeta minst 6 timmar mer per vecka och betala högre skatt. Miljö-Energi handlar om växthusgaser och att brist på uran och olja gör att vi riskerar få energibrist. Globaliseringen är ett hot mot lokal kompetens och att många jobb koncentreras till vissa länder med låg lön. Dessa tre hot samspelar dessutom men lösningen ligger i att samhällena i västeuropa måste bli effektivare. Vi måste både bli mera globala och mera lokala samtidigt. Lokalt arbete är nyckelordet men det kan både vara lokalt och globalt orienterat.

Gunnar Petersson

2005-03-04

Egen personalpool inom bygden

Det finns säkert mycket arbete att utföra inom din bygd. Arbeten hos de lokala företagen och hos hushållen, som aldrig blir utförda, beroende på att det kräver alltför mycket tid att hitta rätt underleverantör eller att arbetets karaktär är sådan att det kräver lokal kompetens. Ibland kan hjälp bara behövs under en begränsad tid eller man inser inte att jobbet behöver göras.

Lokalt finns också både arbetssökande, de som skulle vilja arbetsträna och pigga pensionärer. Händer, fötter och tjänstvilliga finns således. En "Fixar-Malte" för bygden, som kan ställa upp med ett stort utbud av tjänster. Men vi måste hitta ett bra sätt att organisera detta på.

Om företag och hushåll får hjälp att fungera ytterligare lite bättre så kommer det hela bygden tillgodo på många olika sätt. Företagen och hushållen trivs och stannar kvar. De sociala nätverken stärks. Man börjar hjälpa varandra. De som står utanför arbetsmarknaden får en chans till praktik/att prova på många olika jobb. Man stödjer lokalt arbete där restiden är mycket kort. Ett bra sätt att rationalisera och minska arbetstiden.

Svaret är bygdegemenskapsaktiebolag, som verkar allmännyttigt för bygden på kommersiella grunder. Vi får ett mera hållbart samhälle, där servicen även på landsbygden kan behållas i högre grad. Bygdegemenskapsaktiebolaget har alla sina aktieägare inom bygden och bland dem både hushåll och företag. Det känns naturligt att anlita detta bolag om det kan fylla det behov man har. Tryggheten och den lokala platsens värde ökar. Man vinner alltså på alla plan. Om sedan bygdegemenskapsaktiebolagets värde också ökar så är det bara ett plus.

Gunnar Petersson

2005-02-28

Popularisera EU och stötta bygdegemenskapsaktiebolag

Våra politiker säger att jobben kommer så småningom. Kina har1/10 av lönerna i Sverige och Polen kanske 1/4 del. Vi måste bli effektivare. Kommunerna blir större och landstingen försvinner. Men vi måste också ge människorna själva hopp. EU kan bli populärt om man satsar på att stödja så kallade bygdegemenskapsaktiebolag där folket inom en lokal gemenskap utgör alla aktieägare, som tillsammans med bygdens samlade resurser skapar sysselsättning. Men samhället tar idag så mycket skatt att vi behöver hjälp utifrån för att orka med denna viktiga uppgift.

Hur kan EU stödja allmännyttiga bygdegemenskapsaktiebolag så att vi får 1000-tals sådana bolag bara i Sverige?

Sådana bolag skulle bygga långsiktiga jobb och verka för att den lokala gemenskapen utvecklas. Att satsa i ett sådant bolag innebär tre fördelar 1) bygden utvecklas 2) fler jobb skapas nära människor 3) värdet på aktierna och bygden och EU stiger.

Vi behöver Margot Wallström som kliver fram och förklarar en modell för hur EU-stödet kan utformas så att det sänder rätt signaler till människor över hela EU. Med 10 000-tals bygdegemenskapsaktiebolag över hela Europa får vi rötter som ger näring till hela vår europeiska gemenskap. Tänk på att all gödning måste komma ner till rötterna. Alla träd är beroende av kraftiga och friska rötter för att det skall bli blomning och frukt.

Gunnar Petersson

2005-02-10

Kyrkan, staten och maktlösheten

Förr kunde kyrkan med Guds hjälp stå för en kollektiv moral, som satte samhällets överlevnad och hälsa före individens frihet. Prästerna och adeln förväntades framstå som goda förebilder.

Idag har staten och demokratin tagit över med press och media som Gud. Individens frihet är mycket stor och ingen styr över den kollektiva moralen.

Det finns en risk i detta system av följande slag:

a) vissa frågor som innebär hot mot individens frihet kan inte diskuteras eftersom både press och politik här går hand i hand

b) om individerna i samhället drabbas av en "sjukdom", som bara breder ut sig långsamt och som den enskilda människan varken ser eller upplever som särskilt negativ, så kan hela samhället så småningom kollapsa särskilt om denna sjukdom inte går att bota med några piller. Varken politiker eller pressen vill ju göra sig impopulära.

Svenskt Näringsliv pekar nedan på fem utmaningar. Vi kan också kalla dem symptom på sjukdom. Men var ligger orsaken till att denna sjukdom finns och breder ut sig och vem skall bota och inte bara skriva ut piller som möjligen lindrar.

Gunnar Petersson

2005-02-09

Svenskt näringslivs fem utmaningar

Svenskt näringsliv ser fem viktiga utmaningar som man vill satsa på att förbättra enligt SDS 9/2 -05. Dessa är den hårda internationella konkurrensen, den låga investeringsnivån, en miljon svenskar i arbetsför ålder som inte arbetar, den skeva åldersstrukturen samt att andelen företagare aldrig tidigare varit så låg som nu.

Om vi hade fått igång 5 000 bygdegemenskapsaktiebolag som verkar för att stimulera mera lokalt arbete och lärande bygd, så träffar detta rätt inom alla fem utmaningarna. Det vore väl värt att titta på Ebba Lindsö och Gertrud Bohlin i Svenskt Näringsliv.

Gunnar Petersson

2005-01-24

Hur skall vi kunna bli mera effektiva ?

Vi vet att antalet personer i arbetsför ålder för varje år kommer att minska. Kring år 2020 skulle dessa samtidigt behöva arbeta 6 timmar extra varje lördag, föda flera barn per familj än idag och betala ännu högre skatter och vara mycket friskare än vi är idag. Men det går inte ihop.

Region Skåne har räknat ut att deras anställda läkare år 1997 hade 1124 patientbesök per år i medeltal. År 2003 hade denna siffra sjunkit till 695 medan medelläkaren inom OECD tog emot 2000 patienter årligen. Kostnaderna har det senaste åren stigit med 11,6 procent inom primärvården i Skåne men det har inte producerats mera sjukvård för den skull. (källa SDS 22/1 -2005 sid A15)

Kostnaderna inom skolan skenar iväg för en kommun i Skåne. Samtidigt rapporteras om allt sämre resultat då det gäller kommunla skolor i en rapport från Skolverket.

Tilltron till samhällets förmåga att lösa sin uppgift urholkas alltmer och politikerna kommer att få allt svårare att dölja sprickorna men det är kanske deras skyldighet att göra så och de kommer att göra det också. Medborgarna kan klaga men det hjälper föga och att rösta vart fjärde år kommer heller inte att hjälpa. Inget politiskt parti kommer att våga föreslå några större förändringar.

Förändringarna måste komma undifrån och de måste påbörjas nu. En lösning heter lokalt arbete inom mindre enheter ( bygder). Vi måste kunna ta hjälp av varandra och service flyttas ut nära den behövande. Man skall bo nära sin arbetsplats vilket ger många fördelar. Man känner platsen, man har en social kontroll, man får också belöning från omgivningen på det man gör, man blir mindre sårbar, man spar restid och energi.

EU skulle kunna hjälpa oss att få igång lokalt arbete genom att stödja bildandet av särskilda bolag bygdegemenskapsaktiebolag. Margot Wallström skulle samtidigt popularisera EU och vara den kraft som kan peka ut en alternativ väg i tid.

Gunnar Petersson

2004-12-26

Nya jobb

Vi behöver mat, hus och möbler, kläder, utbildning, upplevelser, resor, natur och kultur samt gemenskap. Platser med stort upplevelsevärde kan skapa attraktioner. Vackra bygder med lång historia blir alltmer värdefulla, då upplevelser får större betydelse. Att försköna bygden och ge den ett högre värde är en möjlighet som ännu inte tas tillvara fullt ut. Detta måste ske med varsamhet och klokskap, där identiteten inte suddas ut utan förstärks. Om trivseln och gemenskapen i varje bygd ökar är det också mycket värt. Men vilken kraft skall kunna jobba med detta ? Bygdegemenskapsaktiebolag är en sådan kraft som med rätt förutsättningar skulle kunna bli drivande och skapa många lokala jobb. Antag att vi i Sverige kunde starta upp 10 sådana bolag i varje kommun med kanske 10 anställda i medeltal. Därtill kanske ytterligare 20-50 personer kunde vara knutna till bolaget på deltid. Det skulle kunna bli en stor resurs och en lokal arbetsplats för många.Tänk er sedan att hela Europa kunde göra samma sak. Europa som till folkmängd är 40 gånger större än Sverige. Ett Europa som är så rikt på kultur och många lokala traditioner. Utveckla och vårda dessa i gemenskap med de som bär kulturen som utförare.

Gunnar Petersson

2004-12-25

Stad och land - hur skall resurserna fördelas ?

Det talas om att kommunerna är alltför små för att orka bära allt större krav på service. Alla kommuner borde ha minst 30 000 innevånare. En annan fråga som blir allt viktigare är enligt vilken princip som resurserna mellan stad och land skall fördelas inom kommunen. Politikerna har sällan anledning att förklara detta men beslut som fattas påverkar detta förhållande hela tiden. Låt oss fundera över några modeller. En kommun som Eslöv eller Lund består av en tydlig stad med omgivande byar och därtill glesbebyggda områden med större och mindre gårdar. Vissa av dessa byar utgör centra i sin kommundel och här finns service som skola, bibliotek och något grönområde med lekredskap. I staden finns stadshuset med huvuddelen av de kommunala tjänstemännen och den politiska ledningen. Här tas besluten om att bygga om gator eller försköna staden. Turistbyrån behöver en ny broschyr eller torget behöver byggas om för att göra det mera attraktivt. I Eslövs kommun bor cirka 50 procent av skattebetalarna i staden och resten utanför.Av de som bor utanför är det många som sällan har anledning att besöka staden. Hur skall då de samlade resurserna fördelas.

K) Resurserna skall inte fördelas, utan användas där de bäst behövs. Den politiska majoriteten bestämmer och väljarna får säga sitt vart fjärde år. Undvika att diskutera denna fördelningsfråga.

C) Staden är till för alla. Det är mest effektivt att ha all service i centralorten. Då används resurserna bäst. Mindre serviceenheter utanför staden läggs ner och centraliseras.

S) Fördelning efter skatteunderlag. Skatteintäkterna fördelas efter skattekraft mellan staden och ett tiotal bygder med sekundära centralorter . Vissa enheter i staden som badhuset och gymnasieskolan betraktas som gemensamma angelägenheter och kostnaderna debiteras ut beroende på användning. Åtgärder vidtas så att bygderna kan utveckla lokalt arbete och kan fatta lokala beslut. Samverkan uppmuntras. Många projekt i staden kan inte genomföras på grund av att motsvarande pengar inte finns efter fördelningen.

L) Dela upp exempelvis Eslövs kommun i mindre geografiska enheter 10-15 stycken, som får egen skatterätt. Varje del köper sedan tjänster och bestämmer själva fullt ut vilken service som man vill ge sina medborgare. Eslöv och Lund kan sedan gå samman och driva gemensamma angelägenheter som gymnasieskolor, räddningstjänst, badhus, ishall mm

B) Slå samman Lunds och Eslövs kommun till en ny storkommun.Låt den politiska majoriteten i storkommunen bestämma.

Fundera över detta. Vad är önskvärt och vad leder de olika modellerna till. Det mest troliga framtidsscenariot är att vi framgent får väsentligt krympande resurser att fördela samt att det kommer att krävas mera vård och mindre skola och omsorg. Sannolikt blir energipriserna högre och bilresorna dyrare. Tillgången på arbetskraft blir knapp. Ändå står stora grupper pensionärer och yngre samt utlandsfödda utanför och deltar inte aktivt.

------

Eftersom vi har svårt att vidta förändringar är modell K ett troligt scenario i kombination med modell B. Ett Titanicbeteende som innebär rak kurs men lägre fart. Dock kommer alltfler protester från medborgarna utanför staden att göra det svårt att styra skutan. Majoriteterna kommer att växla men kursen förblir tämligen oförändrad. Arbetskraftsbristen gör arbetet för den stora kommunen allt svårare. Personalens kompetens sjunker i takt med att utbildningsnivåerna har försämrats. Högre löner och gamla pensionsskulder tynger ekonomin. Politikerna tvingas allt oftare ta otrevliga beslut. Föraktet för politikerna ökar och partierna får allt färre medlemmar. Det svårt att hålla skenet uppe och inte helt förlora greppet om makten.

Modell C är radikal och sparar något på kommunala medel. Denna modell är närmast revolutionär och kräver att stora delar av medborgarna inom kommunen "frivilligt" väljer att flytta till staden. Energi sparas möjligen särskilt om man är beredd att tränga ihop sig på mindre boyta.Modellen kan dock bli självuppfyllande om det blir omöjligt att bo utanför städerna på grund av nedlagda skolor och daghem.

Modell S är möjlig rent tekniskt med hjälp av modern IT -teknik. Det blir att dra ner på verksamheten i staden och avskeda många kommunala tjänstemän.Både stad och land förlorar och det tycks inte finnas medel till någon utveckling. Om man vill genomföra ett projekt i staden måste motsvarande belopp fördelas till landsbygden. Så mycket kan dock inte avsättas och många projekt blir därför inte ens påbörjade.

Modell L innebär en samverkansmodell mellan ett antal mindre självbestämmande enheter, som har egen ekonomi fullt ut. Lokala resurser kommer att kunna användas och arbetskraftsbristen blir ett mindre problem. Varje lokal del utvecklas efter egen bärkraft och lokala förutsättningar. Gemenskaper skapas och lösningarna uppvisar en mångfald. Man samverkar med varandra och många lokala arbetstillfällen skapas som kortar restiderna och spar energi. Vissa lokala samhällen blomstrar kraftigt och visar prov på verklig framåtanda och blir föredömen för andra. Man upptäcker att stadsbygder inte är så effektiva miljöer som man tidigare trott. Skatteutjämning inom storkommunen verkar behövas, för att vissa svaga delar inte helt skall slås ut. Totalt används dock skattepengarna mera effektivt och många ideella timmar utförs. Varje lokalsamhälle måste satsa på bra dagis och LM-skolor för att kunna behålla sin attraktion. Kultur och naturmiljöer är också viktiga och besöksnäringen är prioriterad. Kollektivtrafik från lokalsamhällena till regiontrafik sköts lokalt. Lokal energiproduktion gör vissa lokalsamhällen extra framgångsrika. IT-teknik gör att flera kan arbeta stora delar av veckan hemifrån. En attraktiv närmiljö är därför det allra viktigaste.

Gunnar Petersson

2004-12-18

IT skall lösa arbetskraftsbristen eller blir det bygdegemenskapsföretag ?

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO hävdar att IT skall lösa bristen på den akuta bristen på arbetskraft, som väntar Sverige. Bortåt 8 procent av den arbetsföra befolkningen är idag borta från arbetsmarknaden på grund av förtidspensionering och långtidssjukskrivning. Därtill kommer den arbetsföra befolkningen att minska med 20 000 varje år mellan 2010 och 2050 på grund av att vi föder för alltför få barn. Arbetslösheten finns ännu ett tag som en buffert och den tycks bestå tack vare att många arbetstillfällen flyttar till låglöneländer inte minst IT-jobb, som kan utföras lika bra i Indien eller Kina.

24-timmarsmyndigheten innebär att medborgarna får serva sig själva via Internet. Myndigheterna, statliga verk och kommunerna måste bantas både i brist på personal och i brist på pengar att betala verksamheten. De stora sjuktalen menar Wetterberg kommer från 90-talet då allt färre skulle gör allt mer. Kanske var det IT som orsakade stressen och istället drog till sig arbetstid. Det kommer vi inte att ha råd med framöver.

IT är ett bra hjälpmedel om det används rätt. Men det kan inte vara hela lösningen. Jag skrev tidigare en berättelse om att lokalt arbete är lönsamt och exemplifierade med skötsel av vägar inom Eslövs kommun. ( se mera här). Kommunen har så klart väldigt mycket mera av IT-stöd i sin verksamhet än den lilla lokala vägföreningen. Men kostnaden för kommunen med stordrift och allt blev ändå 4 gånger så hög. IT hjälper inte överallt.

Vi måste snarast börja pröva lokalt arbete (ex bygdegemenskapsföretag) som en kompletterande väg att hitta rimliga lösningar på de mycket svåra problem vi står inför. Om man har en social gemenskap och nära till jobbet blir det mycket lättare för många som idag står utanför arbetslivet att kunna göra en arbetsinsats. Om man kan titta ut genom fönstret och se att gatorna behöver lagas behöver man inte anlita dyra konsulter som med IT stöd åker runt och scannar av vägarnas otillräckliga underhåll. Lokalsamhällen (bygder) med kanske ett par tusen innevånare är effektiva och dessa kan också samverka med andra bygder om så behövs. Antalet tjänstemän som behövs kan minimeras avsevärt. Den lokala demokratin kan istället byggas ut. Det kommer att finnas gott om mänskliga resurser inom lokalsamhället som behöver tas tillvara inom den ideella sektorn. Om samhället hela tiden tvingas utmana medborgarna, genom att stänga skolor, försämra kvaliteten i vården och skolan samt höja avgifter och ta ut högre skatter så blir politikerföraktet bara större och större. Politiker ni måste medverka till att hitta vägar till ett samhälle som är hållbart. (Källa delvis Computer Sweden 16 december 2004)

Gunnar Petersson

2004-12-07

Lokalt arbete är lönsamt

Stora enheter är väl alltid mera lönsamma än små enheter? Så resonerade man när kommunreformerna gjordes på 50- och 70-talet. Nu talades igen om att slå samman kommuner till större enheter. Visst är det lättare att fatta beslut när man sitter längre ifrån medborgaren och man får ett större kommunkontor med flera anställda att basa över. Detta ger högre status och lön. Medborgarnas skattepengar skall användas effektivare är det tänkt. Men hur går det i praktiken ? Läs mera här om skötsel av gator inom Eslövs kommun respektive hos den största vägföreningen, som med bidrag från kommunen istället tar ett lokalt ansvar. Detta lokala ansvar har man haft i 30 år sedan kommunreformen 1971, så visst klarar man uppdraget med glans.

Gunnar Petersson

2004-12-03

En lärande berättelse om en lärande bygd

Lärandet skall ske på plats om platsen och alla dess möjligheter. Att få förmånen att i grupp tillsammans med andra se på sin omgivning med sådana ögon öppnar upp för nya idéer. Hur har man gjort förr? Hur gör vi nu? Vad skulle vi kunna göra? Kan det ge flera lokala arbetstillfällen? Hur skall vi kunna genomföra detta? Är det bra för bygden? Är det uthålligt på sikt? Kan vi få hjälp från universitetet, regionen och kommunen? Kan vi få hjälp av lokala donatorer? Kan vi få hjälp av företag i bygden? Vilken är den bästa tekniska lösningen? Skall vi driva det själva i bygdens eget företag? Vilka bidrag får vi då från kommunen? Vilka inkomster kan vi få? Det ser väldigt bra ut ekonomiskt! Nu kör vi!

Tack vare det processtöd vi fick av bygdegemenskapsaktiebolaget så gick vi framåt hela tiden och orienterade mot målet. Vi nådde fram i vårt lokala lärande och det som drev oss var behovet av kunskap om hur vi skulle nå målet. Det gav oss legitimitet och myndigheterna litade nu på vår kraft. Vi har nu skapat 100 arbetsplatser i vår bygd och varje år redovisar vi våra planer på årsmötet. Över 80% av bygdens hushåll är aktieägare och värdet på hela bygden har ökat. Folk står i kö för att flytta hit och husen har stigit i pris. Aktierna i vårt bygdegemenskapsföretag har stigit med 500% sedan starten för tio år sedan.
Vi anlitar fortfarande universitetet, som processledare och då det gäller att ta fram kunskap kring nya projekt. Vi går då deras specialanpassade distanskurser, som hela tiden förnyas med hjälp av den senaste forskningen på universitetet. Nu senast har vi funderat på att producera vår egen biogas i en anläggning här i bygden. För att kunna räkna på miljövinster, teknik, anbudsunderlag, juridik, mm så gick vi en kurs kring "miljövänlig energiproduktion i lokalsamhället". Vi har nu kunnat bygga en sådan anläggning, där vi tar emot stallgödsel från ett hundratal hästgårdar. Vi säljer sedan gasen från vårt eget tankställe för gasdrivna fordon.

Lönsamheten kommer att bli bra efter fem år som det ser ut just nu. Vi kan enkelt öka produktionen till det femdubbla om det finns behov. Våra rötgaskamrar kan även ta emot annat biologiskt material under förutsättning att det är fritt från tungmetaller och bekämpningsmedel. Vi har nu fått förfrågningar från fem andra ställen som vill bygga liknande anläggningar som vår. Vi funderar på att knoppa av ett särskilt bolag för detta, där vi behåller en del av aktierna och rörelsen drivs vidare av några duktiga personer här från bygden.

Vi har fyra andra projekt på gång där vi också går kurser som de kört på andra håll i Europa. Då får vi impulser utifrån som verkar kunna passa in här hos oss. De personer som går kurserna har lite i tankarna att kunna starta eget på sikt. Vårt bygdegemenskapsföretag har idag en så stabil finansiell grund att man kan vara med och starta upp nya företag som man sedan släpper till de som man lärt upp.

Vi har en Forskningsstation som betyder mycket för oss. Här har vi nu haft ett tjugotal doktorander de senaste tio åren, som studerat olika saker i vår bygd. Flera av dessa forskningsprojekt har kommit till som en följd av funderingar vi haft här lokalt i vår bygd. Efter sina studier har ett par av forskarna bosatt sig hos oss och drivit sin forskning vidare till framgångsrika företag.

Vi följer noga den statistik vi får från SCB som rör vår bygd. Antalet heltidsarbetsplatser inom bygden har fördubblats på tio år. Antalet hushåll har ökat med 20% och vi har idag en betydligt bättre service. Vi är en bygd som bestämmer mera över vår egen situation men vi gör det tillsammans och med öppenhet. Vi har skapat en tilltro till bygdekraften och att det går om man vill och är beredd att satsa på lokalt lärande. Vi har ett mycket gott seniorboende som vi bygger ut nu nästa år. Här har vi också många av våra ideella krafter, som bidrar till våra framgångar.

Yngre familjer flyttar in och skolan är en viktig plats för lokalt lärande. Andra viktiga platser för våra barn och ungdomar är bygdehuset och våra verksamheter där ungdomarna har praktiskt arbete från tioårsåldern. Vårt utedagis är också populärt och så har vi vår internationella fritidsgård i Spanien. Hit åker man med barnen för att träffa andra och lära sig språk. Man får jobba på gården och laga mat tillsammans och man går också i skolan härifrån via distansutbildning över nätet. Som sagt vi har idag förstått vikten av praktiskt lärande, fysiskt aktivitet, teoretiskt lärande och lokalt lärande för att skapa utveckling och förnyelse inom företagande och arbete. Vi har också förstått vikten av influenser utifrån och vikten av goda mötesplatser.

Gunnar Petersson

2004-12-03

Ökat lokalt arbete blir nödvändigt

Professor Gunnar Malmberg, Umeå Universitet menar att studier av åldersfördelningen av befolkningen år 2020 pekar på att de i arbetsför ålder måste förvärvsarbeta 6 timmar på lördagar också. Hur skall det gå till med barn och villa och sommarstuga och utlandsresor ? Det är stor risk att man väljer att föda ännu färre barn. En annan utväg är att nu ställa om så att flera kan arbeta inom lokalsamhället, nära sin bostad. Vi måste satsa nu på att bygga flera lokala arbetsplatser med korta resvägar. Kan vi minska restiden med en timme per dag är målet nått. Stöd bildandet av bygdegemenskapsaktiebolag, så att flera arbetstillfällen kan utvecklas lokalt.

Gunnar Petersson

2004-11-25

Återför pengar till självhjälp

Det offentliga tar skattepengar från vår bygd i så stor utsträckning att vår lokala initiativkraft kan gå förlorad. Ge oss tillbaks en liten droppe så vi kan ta tag i utvecklingen igen. Med bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB) finns det en lokal mottagare med friska rötter som inte har några svarta hål där pengarna försvinner.

Gunnar Petersson

2004-11-25

Lokal kompetensutveckling

Ett bygdegemenskapsaktiebolag skulle ha drivkraften att utveckla den lokala kompetensen och ställa krav på utbildning utifrån ett lokalt behov. Se till att rötterna får kraft då kan hela trädet växa och bära frukt. Generell utbildning behövs men det behövs också utbildning som drivs utifrån lokala behov och möjligheter till förnyelse och lokalt samarbete.

Gunnar Petersson

2004-11-25

Bygdegemenskapsaktiebolag - ett skånskt idékoncept, som miljöpartiet stöder

Bli aktieägare i din egen bygd! Det behövs kapital med lokalt engagemang för att kunna utveckla väl förankrade hållbara lokala företag. Bygdens innevånare måste få känna att deras arbete leder till en stark bygd, större trivsel och stolthet och totalt sett ett starkare Sverige.

Ett bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB) är ett bolag där alla aktieägare bor eller arbetar i bygden; ett företag under inflytande av en bygdeförening som verkar för bygdens bästa. Ett BGAB återinvesterar vinster i nya projekt. Staten skulle kunna stimulera lokalt aktieägande och ge verklig kraft åt alla våra bygder. Tänk om varje hushåll som köpte aktier för 10 000 kronor i ett BGAB fick 80 procent i skatte­reduktion. En sådan tydlig signal från staten skulle få fart på många bygder och bildandet av bygdeföreningar och BGAB.

Mot denna bakgrund vill Miljöpartiet de gröna verka för att lokala utvecklingsidéer och mänskligt engagemang på ett enklare och mer enhetligt sätt skall kunna få finansiellt stöd, både i Sveriges lokala ekonomi och som förebild och metodutveckling för fattiga länder.

Stockholm den 5 oktober 2004

Lotta Hedström (mp) Gustav Fridolin (mp)
Läs motionen i sin helhet här.

2004-11-24

Hästnäringen omsätter nästan tre gånger så mycket som IKEA

Det finns 300 000 hästar i Sverige Antalet hästar bara ökar i Sverige. Från bara drygt 60 000 i början av 1970-talet finns det idag nära 300 000 hästar i landet. Flyingebygden är ett av de viktigaste områdena i Sverige med Flyinge Kungsgård i centrum. Hästen omsätter nästan tre gånger så mycket som IKEA i Sverige per år. Hästarna ger 10 000 heltidsjobb och indirekt ytterligare 18 000. Hästen betyder mycket i vår bygd där vi har kanske en häst per var tredje innevånare. Med ett bygdegemenskapsaktiebolag skulle vi kunna utveckla denna näring ännu mycket mer. Inom andra bygder finns det andra tillgångar som kan utvecklas.

Gunnar Petersson

2004-11-24

En bok om bygdegemenskapsföretag är på väg.

Den skall bli klar före julen. Den är redan 100 sidor och skriven på lättfattlig svenska. Den får inte bli tjockare.

Gunnar Petersson

2004-11-24

Kamprad, IKEA och utveckling med ansvar och långsiktighet

I ett bygdegemenskapsbolag måste alla beslut grundas på moral och ett lokalt ansvar. Långsiktigt tänkande med relationer till människan måste stå i centrum i ett företag som verkar för bygdens bästa.Ingvar Kamprad insåg tydligt att bygga ett företag handlar också om att bygga en gemenskap, där alla trivs och har samma värdegrund. Ett företag med 80 000 anställda är som en större svensk stad. Ingvar försöker ha en relation till så många som möjligt och vara nogrann som förebild. Det ligger då en styrka i en sådan gemenskap, som känns bra också för alla IKEAS kunder som uppfattar att IKEA alltid försöker ge dem en bra vara till ett lågt pris.

Om en bygd en stadsdel kunde se alla sina möjligheter och på plats lära sig om platsen och hur platsens resurser kan användas för att skapa värde både för bygdegemenskapsaktiebolaget och för alla som bor på platsen, så skulle vi runt om i Europa kunna få mängder av platser med tillväxt i stil med om inte IKEA så i alla fall den i den andan. Det tror jag skulle glädja många och också mr Kamprad. Men det gäller att börja idag. Bygdegemenskapsföretag har nu 19 referenser på nätet.

Gunnar Petersson

2004-11-22

Margot Wallström, demokrati, demografi och bygdegemenskapsaktiebolag

Den europeiska gemenskapen och bygdegemenskapsaktiebolag har något gemensamt som är mycket viktigt att fundera på. Margot Wallström, den svenske kommissionären med ett övergripande ansvar för att popularisera EU, skulle kunna göra något stort tillsammans med bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB).

Bygdegemenskapsaktiebolag arbetar ju för bygdens bästa. Precis som för EU är bygden ett geografiskt område som definieras av gemenskapen själv. Området kan utvidgas om alla är med på detta men gemenskapen får aldrig gå förlorad. Detta betyder att bygden är den europeiska gemenskapens minsta byggsten. Många starka byggstenar bygger i samverkan upp en stor gemenskap.

Till en bygd, som vill starta ett gemenskapaktiebolag för att stärka bygden och får teckning på 1 000 000 i aktiekapital, kan EU säga att man skjuter till 4 gånger detta belopp. Då skulle man popularisera och stärka sina minsta byggstenar som visar framåtanda. Man får så klart ställa en del vettiga krav på bygdegemenskapsaktiebolaget för att betala ut beloppet och det kan betalas ut i några olika omgångar. Men det skulle bli mycket viktiga pengar som hamnade direkt där de gör nytta och inte i övergripande organ som bara studerar hur andra gör men inte kan göra något själv. Se det gärna som ett litet komplement till jordbruksstödet, som ju betalas ut varje år. Vi måste hitta en motor som kan dra fram ny entusiasm och goda förebilder och detta måste ske inom det lokala samhället.

Men varför är det så viktigt med gemenskapen i bygder? Räcker det inte med att göra EU populärt på ministernivå inom nationer eller regioner?
Nej, det finns minst två skäl. Demokrati är viktigt för alla demokratiska gemenskaper. EU behöver en positiv inställning hos varje EU medborgare.
Det andra skälet är demografi, nämligen att hela Europa kring 2020 kommer att ha alldeles för många äldre och alltför få som kan arbeta. Enda sättet att få ut mera effektiva arbetade timmar är att fler arbetar närmare sin bostad. Alltså lokalt arbete blir lönsamt. Kan vi minska restiden med en timme per dag slipper vi arbeta sex timmar extra på lördagen. Lokalt arbete kommer att vara mycket lönsamt och här hjälper IT och bredband också till. Vi behöver bli mycket bättre på att ordna lokala gemenskaper och lokalt arbete av många andra skäl också. Ökade energipriser, koldioxidutsläppen är några andra områden som
också reduceras med mera lokalt arbete. Men detta kommer inte av sig själv utan att någon gör något. Vi måste börja nu då detta är en process som måste få ta tid.
Men tänk vad EU skulle vinna mycket, bara på att låta detta få ske. Ett härligt projekt för Margot Wallström, som tidigare var
miljökommissionär. Är det genomförbart? Ja, bara hon får detta klart för sig så tror jag det skulle kunna realiseras.
Visst skulle vi prata mycket om Wallström-pengarna sedan. Visst skulle många ute i bygderna börja ta tag i saker och starta bygdegemenskapsaktiebolag.
Det kommer att finns fler och fler duktiga människor i våra bygder som vill jobba för att stärka sin bygd, särskilt om man hade Wallströmpengar.

Gunnar Petersson

2004-10-26

Lokalt lärande

Detta innebär att man på platsen lär sig om platsen och dess möjligheter till utveckling ur det vi redan gör. Om det lokala lärandet sker inom en bygd så kallar vi detta lärande bygd. Inom en bygd finns ett värdefullt socialt kapital och här kan vi skapa fler företag som blir väl rotade. Ett väl rotat företag stannar kvar och är beroende av de lokala förutsättningarna och de kunskaper som finns lokalt. Vi i Sverige är bra på sociala nätverk, processledning och idéutveckling. Vi bör satsa betydligt mer på detta. Från politiskt håll finns goda möjligheter att stödja en sådan utveckling och sända signaler om att det är viktigt. Är det månne en fråga för Mona Sahlin ? Ministrar brukar ju vara bra på att tillsätta utredningar.

Gunnar Petersson

2004-10-18

Landsbygdsforum 2004 i Östersund

Hade förmånen att deltaga här den 13-14 oktober. Vi var cirka 200 personer som konfererade kring lokal utveckling. Föreläsare från Skottland, Köpenhamn och Sverige. Gott om duktiga människor, dock inte en enda politiker men många tjänstemän inom offentlig sektor. Mark Lorenzen forskare från Copenhagen Business School menade att det var dax att sätta företagama i fokus. Länder som Sverige satsar alldeles för mycket på forskning inom områden där man konkurrerar med giganter som USA, Japan, Indien och Kina. Svårigheterna kommer att bli allt större efterhand. Vi borde i stället satsa mera resurser på det som vi har goda förutsättningar för, nämligen kunskaper och koordinering av lokala resurser till unika, väldesignade produkter med högt värde. Kluster på distans finns inte all viktig utveckling sker lokalt.

Prof. Bill Slee, University of Gloucestershine menade att vi underskattar landsbygdens värde för upplevelseturismen, som nu tar över mer och mer. Inkomsten från hästnäringen är nu över 20 % av hela lantbrukssektorn i England. Vi kommer att få en skönare landsbygd där man konsumerrar skönhetsupplevelser och kultur. En flygplansresa till Australien släpper ut lika mycket CO2 som en hel by under ett helt år.

I Sverige har vi en mycket stor landyta som är 25% större än hela Tyskland, som har en tio gånger större befolkning än Sverige. Blir det på grund av klimatförändringar svettigt att bo i södra Europa, finns det i Sverige gott om plats. Vi har heller inte haft krig inom våra landgränser på mycket länge (1809). I Sverige finns mycket oförstörd kultur, som saknas söderut.

Klimatförändringar, ökad oljeförbrukning och globaliseringen är starka trender som pågår obevekligt. Vi måste starta forskning kring hur vi kan stimulera lokal hållbar utveckling. Vi måste förstå vilka värden vårt land har inom vår stora landyta och lära oss att ta till vara och utveckla dessa värden. Låt småföretagare och entrepenörer få vara med och påverka vilken forskning som skall bedrivas inom våra universitet. Sätt upp forskningsstationer ute i lokalsamhällena för att ta fram nya idéer tillsammans med de som verkar där. Bilda nätverk där alla politiska partier ingår och driv fram åtgärder nu.

Är det någon som tror att vi kommer att fortsätta att tillverka bilar i Sverige på sikt? Idag är 185 000 personer berörda av den industrisektorn.

Gunnar Petersson

2004-09-10

Hur kan svaga bygder bli starkare med BGAB ?

En svag bygd betyder att arbetsplatser försvinner, unga flyttar ut, många fastigheter står obebodda, lokala servicen är svag, skolan är hotad, mötesplatser försvinner, bussarna dras in, det är kanske bara en vacker natur som återstår.

Alltfler företag flyttar sin produktion till låglöneländer, som erbjuder duktiga arbetare och forskare till en tiondel av lönekostnaderna i Sverige. Deras marknader växer, skatterna är låga och välståndet ökar där, vilket är bra. Vi behöver ännu fler företag som är beroende av våra unika lokala förutsättningar i Sverige. Företag som kan växa och ge arbetstillfällen här där vi vill bo.

Ett bygdegemenskapsföretag arbetar för den bygd där alla aktieägare bor och verkar. Om man går samman och skjuter till kapital, så kan den negativa spiralen vändas. Fastigheter kan köpas in och hyras ut, bygden kan synliggöras, bygdekraften tas tillvara, alla kan hjälpas åt för att öka värdet på sin bygd. Om alla hushåll satsar en slant kan ett relativt stort kapital samlas i ett aktiebolag som sedan gör allt som går för att öka bygdens attraktionskraft. Vi arbetar då tillsammans för hela bygdens bästa. Det blir arbetstillfällen, tilltron ökar, en vacker bygd är mer värd än en ful, vi har avtal med kommunen, vi tjänar på att stödja våra lokala företagare, vi hyr ut hus till turister. Värdet på aktierna stiger så sakta. Vi kan bygga några flera hus och hyra ut när bygdens värden lyfts fram.

" Staten kan stödja aktieägande i bygdegemenskapsföretag"

Ett bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB) är ett speciellt bolag där alla aktieägare bor eller arbetar i bygden. Ett företag som drivs i samma anda och under inflytande av en bygdeförening, som verkar för bygdens bästa. Ett BGAB återinvesterar vinster i nya projekt. Staten skulle kunna stimulera ett sådant aktieägande och ge verklig kraft åt alla våra bygder. Tänk om varje hushåll, som köpte aktier för 10 000 kronor i ett BGAB fick 80% i skattereduktion. En sådan tydlig signal från staten skulle få fart på många bygder och bildandet av bygdeföreningar och BGAB.

Det behövs kapital med lokalt engagemang, som syftar till att gå samman och utveckla hållbara företag, som är väl förankrade. Bygdens innevånare måste få känna att deras arbete leder till en stark bygd, större trivsel och stolthet och totalt sett ett starkare Sverige. Alla har så mycket att vinna på detta att vi måste göra något nu. Det är viktigt för Sverige men också för EU.

Lämpliga uppgifter från den offentliga sektorn skulle kunna föras över till BGAB, som blir ett riktigt företag på marknadens villkor. BGAB skulle utveckla hållbara affärsidéer som stärker bygden. Vi behöver ta tillvara våra dugliga pensionärer, som skulle uppskatta att få arbeta i den egna bygden och för kommande generationer. Just vår goda förmåga att arbeta i öppenhet och gemenskap är en betydande tillgång som vi har i Sverige.

Flyinge Utveckling är en bygdeförening som arbetar inom Flyingebygden med 800 hushåll, 125 företag och 25 föreningar. Lunds Universitet har bygden som studiebygd i flera EU projekt, som rör lärande och utveckling. Region Skåne och ESF-rådet finansierar flera projekt som drivs av föreningen.
Hemsidan heter www.flyinge.nu

Gunnar Petersson, ordförande i Flyinge Utveckling

2004-09-02

Modell för bygdeutveckling

Satsa på att ge verktyg till alla våra bygder, så bygger vi ett hållbart Sverige/Europa. Förståelse för den egna bygdens möjligheter i ett glokalt perspektiv och att det går att driva verksamheter tillsammans. För att nå detta behövs

1) Bygdeföreningar

2) Bygdeindex som mäter tillståndet i bygden

3) Bygdegemenskapsaktiebolag

4) Utbildning (lärande bygd)

Vi kan nå detta om EU eller staten stimulerar och ekonomiskt stödjer bildandet av bygdegemenskapsaktiebolag. Tänk på att en bygd också kan vara delar av städer.

Gunnar Petersson

2004-08-31

Öppet brev till Margot Wallström

Jag har en idé till hur du skulle kunna popularisera EU. Satsa på att stödja så kallade Bygdegemenskapsaktiebolag. Sverige är ett föregångsland inom bygderörelsen, så det skulle passa bra att initiativet kommer från dej. Det skulle kosta väldigt lite i förhållande till vad du skulle kunna åstadkomma, genom att sätta verktyg i händerna på alla som vill hjälpa till att utveckla sina länder, genom att utveckla området där man bor. Popularisera EU genom att ge alla människor en chans att ta tillvara de möjligheter som finns i närområdet. Fler arbetstillfällen, bättre sociala nätverk, nyföretagande baserat på hållbar utveckling, bättre miljöer, närhet till jobbet. På denna sida finns mycket mera att läsa kring hur det skulle kunna gå till. Jag tror du håller med mej om att detta är en idé, som också du gillar och som skulle passa EU mycket bra.

Gunnar Petersson

2004-08-31

Hur kan bankerna stödja bygdegemenskapsaktiebolag ?

Lokalt kapital tillsammans med bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB) är det en intressant marknad för bankerna ?
Bankerna vill vara ett stöd för lokal utveckling och är det också i vissa fall via sina stiftelser. Andra som vill medverka på den lokala arean är Ekobanken och JAK banken som gärna går in i projekt som stödjer lokal ekonomi.

BGAB vill verka för att stärka den egna bygden och att detta skall komma de som bor och verkar i bygden tillgodo på olika sätt. BGAB vill styras av bygden själv och ha så goda resurser att man kan stå emot för bygden negativa händelser som nedläggning av service eller alltför stor utflyttning. Genom att bygden är en väl avgränsad geografisk yta av måttlig storlek präglad av gemenskap under århundraden, så finns här ett socialt kapital som är avgörande.

Om vi tänker oss att ett BGAB skulle kunna ha ett eget kapital på 5 MSEK och att ett par hundra sådana kunde startas runt omkring i Skåne, så skulle detta vara intressanta kunder för bankerna. Det finns just nu ca 4 300 bygdeföreningar över hela landet organiserade inom FRR (Folkrörelserådet hela Sverige skall leva). BGAB kanske kunde startas av 25% av dessa och lika många nya föreningar skulle tillkomma om staten/EU ville sätta fart på BGAB.

Med ett eget kapital på 5 MSEK skulle man kunna få låna i varje fall 50 MSEK till stabila projekt inom bygden.

Relationen mellan BGAB och banken är också av värde på andra sätt för banken, då BGAB bygger på att många företag och hushåll är aktieägare i BGAB och medlemmar i bygdeföreningen. BGAB kommer att visa på det ekonomiska värdet av att synliggöra sin bygd att gå samman och stärka den egna bygden.

Genom ett BGAB visar bygden upp en stark sida som är attraktivt för många. En stark part som kan ingå avtal och ta ekonomiska risker är intressant för olika aktörer på den privata marknaden men också inom den offentliga sektorn.

Kommunerna funderar på att gå samman i större enheter och fokusera på vissa uppgifter. Många "småuppgifter" utanför huvudorterna blir "olönsamma". Sådana uppgifter kan då överlåtas på BGAB mot avtal, vilket är bra för alla parter. Bygderna stärks, kommunen kan avlastas vissa uppgifter, missnöjet bland skattebetalarna utanför huvudorten kan reduceras.

" Staten eller EU kan stödja aktieägande i bygdegemenskapsföretag"

Ett bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB) är ett speciellt bolag där alla aktieägare bor eller arbetar i bygden. Ett företag som drivs i samma anda och under inflytande av en bygdeförening, som verkar för bygdens bästa. Ett BGAB återinvesterar vinster i nya projekt. Staten eller EU skulle kunna stimulera ett sådant aktieägande och ge verklig kraft åt alla våra bygder.
Tänk om merparten av alla hushåll och företag, som köpte aktier för 10 000 kronor i ett BGAB fick 80% i skattereduktion. En sådan tydlig signal skulle få fart på många bygder och bildandet av bygdeföreningar och BGAB. EU behöver populariseras hos vanligt folk. Detta vore verkligen ett bra sätt att sätta "verktyg" i händerna på folk.

Det behövs kapital med lokalt engagemang, som syftar till att gå samman och utveckla hållbara företag, som är väl förankrade. Bygdens innevånare måste få känna att deras arbete leder till en stark bygd, större trivsel och stolthet och totalt sett ett starkare Sverige. Alla har så mycket att vinna på detta att vi måste göra något nu. Det är viktigt för Sverige men också för EU.

Lämpliga uppgifter från den offentliga sektorn skulle kunna föras över till BGAB, som blir ett riktigt företag på marknadens villkor. BGAB skulle utveckla hållbara affärsidéer som stärker bygden. Vi behöver ta tillvara våra dugliga pensionärer, som skulle uppskatta att få arbeta i den egna bygden och för kommande generationer. Just vår goda förmåga att arbeta i öppenhet och gemenskap är en betydande tillgång som vi har i Sverige.

Flyinge Utveckling är en bygdeförening som arbetar inom Flyingebygden med 800 hushåll, 125 företag och 25 föreningar. Lunds Universitet har bygden som studiebygd i flera EU projekt, som rör lärande och utveckling. Föreningen driver flera studiecirklar. Region Skåne och ESF-rådet finansierar flera projekt som drivs av föreningen.
Hemsidan heter www.flyinge.nu

Gunnar Petersson, ordförande i Flyinge Utveckling

2004-08-30

Hur påverkas Skånes tillväxtmål av bygdegemenskapsaktiebolag

Regionen har identifierat fem utmaningar för att stärka tillväxten. Hur kan bygdegemenskapsaktiebolag bidra till att klara dessa fem utmaningar?

Den skånska tillväxtmotorn skulle få en ytterligare dimension. Här finns goda förutsättningar med kunskapsöverföring från universitet och en befolkning med goda kunskaper vad gäller företagande. Genom att tillföra ett delvis nytt koncept skulle detta kunna bidra till att göra Skåne till ett europeiskt centrum för bygdeutveckling via bygdegemenskapsaktiebolag.

Bygg samman Skåne är en annan utmaning. Genom att stärka våra bygder inom olika områden och gräva fram varje bygds unika möjligheter så blir också infrastruktursatsningar mera verkningsfulla.

Bered plats åt alla på arbetsmarknaden. Nära till jobbet är en viktig faktor för många människor som sannolikt skulle må bättre om det i högre utsträckning fanns jobb inom den egna bygden. Vi får då också ett minskat behov av resande och en större gemenskap inom bygden.

Entreprenörer och företagande måste stärkas. Inom varje bygd finns unika möjligheter. Att få ungdomar att se fördelarna med företagande, där dessa möjligheter tas tillvara, är en mycket viktig del i detta arbete. Detta görs bäst av lokala krafter, som väl känner den egna bygden. Här finns det sociala kapitalet.

Landsbygden är en viktig tillgång för Skåne. Våra bygder innehåller ofta en blandning av landsbygder och tätorter. Bygdens styrka ligger i de sociala nätverken och viljan att behålla dessa. Bygdegemenskapsaktiebolag skulle kunna ge en ordentlig kraft till att motverka försämrad service, utflyttning, företagsnedläggningar och utarmning av kulturen.

Staten eller EU kan stödja aktieägande i bygdegemenskapsföretag
Ett bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB) är ett speciellt bolag där alla aktieägare bor eller arbetar i bygden. Ett företag, som drivs i samma anda och under inflytande av en bygdeförening, som verkar för bygdens bästa. Ett BGAB återinvesterar vinster i nya projekt. Staten eller EU skulle kunna stimulera ett sådant aktieägande och ge verklig kraft åt alla våra bygder.
Tänk om merparten av alla hushåll och företag, som köpte aktier för 10 000 kronor i ett BGAB fick 80% i skattereduktion. En sådan tydlig signal skulle få fart på många bygder och bildandet av bygdeföreningar och BGAB. EU behöver populariseras hos vanligt folk. Detta vore verkligen ett bra sätt att sätta "verktyg" i händerna på folk.

Det behövs kapital med lokalt engagemang, som syftar till att gå samman och utveckla hållbara företag, som är väl förankrade. Bygdens innevånare måste få känna att deras arbete leder till en stark bygd, större trivsel och stolthet och totalt sett ett starkare Sverige. Alla har så mycket att vinna på detta att vi måste göra något nu. Det är viktigt för Sverige men också för EU.

Lämpliga uppgifter från den offentliga sektorn skulle kunna föras över till BGAB, som blir ett riktigt företag på marknadens villkor. BGAB skulle utveckla hållbara affärsidéer som stärker bygden. Vi behöver ta tillvara våra dugliga pensionärer, som skulle uppskatta att få arbeta i den egna bygden och för kommande generationer. Just vår goda förmåga att arbeta i öppenhet och gemenskap är en betydande tillgång som vi har i Sverige.

Flyinge Utveckling är en bygdeförening som arbetar inom Flyingebygden med 800 hushåll, 125 företag och 25 föreningar. Lunds Universitet har bygden som studiebygd i flera EU projekt, som rör lärande och utveckling. Region Skåne och ESF-rådet finansierar flera projekt som drivs av föreningen.
Hemsidan heter www.flyinge.nu

Gunnar Petersson, ordförande i Flyinge Utveckling

2004-08-11

Bygdegemenskapsföretag i attraktiva sommarbygder

Hörde ett radioprogram om Resö bygdeförening som arbetar för att få behålla åretrunt boende i sin bygd. De attraktiva husen säljs till personer som under några få sommarveckor kommer för att njuta av fina havsutsikten och charmen i de små fiskebyarna. När de har åkt så står hela centrum och husen längs hamngatan tomma och öde. Den bofasta befolkningen tvingas allt längre bort från de centrala delarna. Kulturlivet dör ut. Servicen försvinner.

Ett bygdegemenskapsföretag är ett aktiebolag som verkar under inflytande av en bygdeförening, som arbetar med en bygds utveckling. För att få äga aktier i bolaget krävs
medlemskap i föreningen. Bolaget styrelse har stark förankring i föreningen, som också har majoriteten av rösterna. Man kan tänka sig A, B, C aktier med olika röstetal

Runt omkring i vårt land har vi många Läsö. Inte bara längs kusterna och i skärgården utan också kring våra attraktiva insjöar med rikt friluftsliv.

Sommargästerna vill att åretruntboende skall finnas kvar. Annarsförsvinner kanske hela atmosfären. De åretruntboende vill bo centralt och att deras barn skall kunna skaffa eget och kunna bo kvar. Men sommargästerna sätter priset på husen och de åretruntboende kan inte betala så höga priser.Taxeringsvärdena stiger vilket också blir betungande.

Tanums kommun vill i detaljplan föreskriva att fastigheterna i vissa områden måste bebos året runt. Läsö bygdeförening funderar på boplikt, som innebär att åretruntboende förbinder sig att sälja sitt hus till en annan åretruntboende, som i sin tur förbinder sig att sälja till åretruntboende i all framtid.

De som levt här i generationer och vill bo kvar skall i första hand få del av att deras plats på jorden blivit så attraktiv. Alla som bor här gynnas av att flera åretruntboende finns och att en stor del av dessa har starka rötter till platsen.

Kan bygdegemenskapsaktiebolag vara lösingen?

Om detta kunde bli så starkt att bolaget kunde köpa alla fastigheter,som man är intresserad
av med tanke på bygdens bästa och dessutom rusta upp fastigheter med hjälp av medlemmarna.
Föreningen kan föreskriva sådana villkor för ägandet att den bofasta befolkningen
har ett starkt inflytande men ändå dra nytta av att även de sommarboende vill ha en stark bygd.

Bra fastigheter kan sedan hyras ut till åretruntboende till rimliga hyror.
Den åretruntboende som säljer behöver inte ensam avstå från ett stort belopp.
Den som säljer kan få viss del av betalningen i form av aktier. På så sätt kan nog också en del fastigheter av de sommarboende som funderar på att sälja återvinnas.

Staten skulle kunna ge ett engångsbidrag till de som köper aktier, för att stödja den lokala
kraften.

Gunnar Petersson

2004-08-11

Trångsvikenbolaget

Detta bolag arbetar inom en bygd men är mera av ett företagsbolag, som startats av bygdens företagareförening. Man försöker hjälpa till att få igång flera bygdenära företag och lyckas bra med det. Men man jobbar också för bygden på andra sätt.

Länk till dem är

http://www.trangsviksbolaget.se/

Gunnar Petersson

2004-08-08

Bygdegemenskapsaktiebolag några SWOT tankar

Styrka - Samlar både hushåll, föreningar, företag och organisationer kring utveckling av bygden. Inte bara externa bidrag utan eget lokalt kapital ger väl genomtänkta projekt, som alla aktieägare verkligen vill se lyckas. Bra på att attrahera personer med erfarenhet av företagsledning. Starkt förtroende inom bygden kan byggas upp.

Svaghet - Kan vara svårt att vara först ut med dessa tankar.

Möjligheter - Riskprojekt kan komma ifråga. Värdetillväxt. Engångsbidrag till aktieägarna är en möjlighet

Hot - Kan gå i konkurs. Konflikter med andra företag

Gunnar Petersson

2004-08-08

Råd till Folkrörelserådets rådslag

Ta upp frågan om bygdegemenskapsaktiebolag. Detta passar kanske inte alla bygder, men för många tror vi det kunde vara intressant. Här på denna sida finns ett antal argument som talar för men inte så många som talar emot.

Gunnar Petersson

2004-08-07

Råd till riksdagens nätverket för landsbygdsfrågor

Ta upp frågan om bygdegemenskapsaktiebolag. Det känns som en viktig fråga för Sverige och hela EU. Är idéen intressant ? Hur kan stödet utformas ? Kan en bred politisk enighet uppnås ? Är frågan intressant inför valet 2006 ? Kan EU hjälpa till ?

Gunnar Petersson

2004-08-06

EU behöver starka bygder

En bygd kan vara en stadsdel, en stadsnära landsbygd, landsbygd eller en glesbygd. En region är ett större geografiskt område, som består av många bygder, som lär av varandra och utvecklas var och en efter sina förutsättningar.

Alltfler företag flyttar sin produktion till låglöneländer, som erbjuder duktiga arbetare och forskare till en tiondel av lönekostnaderna inom EU. Deras marknader växer, skatterna är låga och välståndet ökar där, vilket är bra. Vi behöver ännu fler företag som är beroende av våra unika lokala förutsättningar inom EU. Företag som kan växa och ge arbetstillfällen här där vi vill bo. Vi kommer både att behöva sänka lönerna och minska arbetskraftskostnaderna men framförallt skapa flera företag som kan vara lönsamma inom EU. En effektivare offentlig sektor medför att vi kan ha en bra service med mindre pengar.

Vi måste återföra initiativ och möjligheter till utveckling inom mindre geografiska områden, som kanske omfattar 500-3000 hushåll. Det finns en fara i att det offentliga tar ett allt större ansvar för den enskilde individen. För att klara sina uppgifter går man samman i allt större enheter. Beslutsfattarna kommer allt längre bort från de besluten berör. Stora resurser kommer att läggas inom centralorten medan övriga delar får allt mindre del av kakan.

I Sverige finns en gammal tradition att gå samman, ta ansvar och arbeta i förening. Folkrörelserådet organiserar bygdeföreningar, byalag och lokala utvecklingsgrupper över hela Sverige. Det finns i Sverige över 4000 sådana politiskt obundna allmännyttiga ideella föreningar som arbetar med mycket små medel. Rörelsen växer kraftigt och det finns intresse att söka påverka den egna bygdens utveckling. Sverige är ett föregångsland då det gäller bygdeutveckling och ett Europarlament kommer att bildas med Sverige som förebild. Ett nätverk för bygdefrågor bestående av riksdagsledamöter från alla partier i Sveriges riksdag är också på gång att bildas.
" EU kan stödja bygdegemenskapsföretag"

Ett bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB) är ett speciellt bolag där alla aktieägare bor eller arbetar i bygden. Ett företag som drivs i samma anda och under inflytande av en bygdeförening, som verkar för bygdens bästa. Ett BGAB återinvesterar vinster i nya projekt inom bygden. EU skulle kunna stimulera ett sådant aktieägande och ge verklig kraft åt alla våra bygder. Tänk om varje hushåll, som köpte aktier för 1000-2000 Euro i ett BGAB kunde få 80% i EU-bidrag. En sådan tydlig signal från EU skulle få fart på många bygder och bildandet av bygdeföreningar och BGAB. Det skulle också visa på att EU även kan stödja enskilda hushåll. Till skillnad mot det årliga stödet till lantbruket är detta endast ett engångsbidrag. Antag att 10% av hela befolkningen satsade på detta under en tioårsperiod, så skulle det för Sveriges del innebära 0.10 x 900 000 x 800 = 72 miljoner euro årligen. Efter tio år borde vi ha 4-5000 BGAB som är livskraftiga och i medeltal har dessa fått in 200 000 Euro i aktiekapital vardera.
Sannolikt har också det lokala näringslivet bidragit med lika mycket aktiekapital i dessa bolag.

Det behövs kapital med lokalt engagemang, som syftar till att gå samman och utveckla hållbara företag, som är väl förankrade. Bygdens innevånare måste få känna att deras arbete leder till en stark bygd, större trivsel och stolthet och totalt sett starkare regioner. Alla har så mycket att vinna på detta att vi måste göra något nu.

Lämpliga uppgifter från den offentliga sektorn skulle kunna föras över till BGAB, som blir ett riktigt företag på marknadens villkor. BGAB skulle utveckla hållbara affärsidéer som stärker bygden. Vi behöver ta tillvara såväl våra ungdomar som våra dugliga pensionärer, som skulle uppskatta att få arbeta i den egna bygden och för kommande generationer. Just vår goda förmåga att arbeta i öppenhet och gemenskap är en betydande tillgång som vi har inom EU, med sina gamla kulturbygder.

Flyinge Utveckling är en bygdeförening som arbetar inom Flyingebygden med 800 hushåll, 125 företag och 25 föreningar. Lunds Universitet har bygden som studiebygd i flera EU projekt, som rör lärande och utveckling. Region Skåne och ESF-rådet finansierar flera projekt som drivs av föreningen.
Hemsidan heter www.flyinge.nu

Gunnar Petersson, ordförande i Flyinge Utveckling

2004-08-05

Bygdegemenskapsaktiebolag stärker bygdeföreningarna

En stark bygd betyder trygghet för dem som bor i bygden. En egen bygdeförening som arbetar med lokal utveckling är en viktig tillgång, som komplement till det offentliga samhället. En förening som har djup kunskap om bygden och där alla bor och lever i bygden. Idag bygger verksamheten i dessa föreningar i mycket hög grad på ideellt arbete, precis som i de gamla småkommunerna.

För sextio år sedan hade vi många små kommuner, där det fanns en tydlig lokal ekonomi. Det blev sedan nödvändigt med sammanslagningar 1952 och 1971 och nu kommer återigen rop på bildandet av allt större kommuner.
Större kommuner och kanske slopade landsting ja, men då måste vi också ge utrymme för starka bygder inom dessa större enheter. Vi måste återföra initiativ och möjligheter till utveckling inom mindre geografiska områden, som kanske omfattar 1000 hushåll.
I Sverige finns en gammal tradition att gå samman, ta ansvar och arbeta i förening. Just vår goda förmåga att arbeta i öppenhet och gemenskap är en betydande tillgång som vi har i Sverige, som vi måste använda oss av som en viktig resurs.
.
I vår tid ser vi ett kraftigt minskat intresse för de flesta föreningar, undantaget de som stöds av bingolotto. Folkrörelserådet organiserar bygdeföreningar, byalag och lokala utvecklingsgrupper över hela Sverige. Det finns i Sverige över 4000 sådana politiskt obundna allmännyttiga ideella föreningar som arbetar med mycket små medel. Rörelsen växer kraftigt och det finns intresse att söka påverka den egna bygdens utveckling. Sverige är ett föregångsland då det gäller bygdeutveckling och ett Europarlament kommer att bildas med Sverige som förebild. Ett nätverk för bygdefrågor bestående av riksdagsledamöter från alla partier är också på gång att bildas.

" Staten kan stödja aktieägande i bygdegemenskapsföretag"

Ett bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB) är ett speciellt bolag där alla aktieägare bor eller arbetar i bygden. Ett företag som drivs i samma anda och under inflytande av en bygdeförening, som verkar för bygdens bästa. Ett BGAB återinvesterar vinster i nya projekt. Staten skulle kunna stimulera ett sådant aktieägande och ge verklig kraft åt alla våra bygder. Tänk om varje hushåll och företag, som köpte aktier för 10 000 kronor i ett BGAB fick 80% i skattereduktion. En sådan tydlig signal från staten skulle få fart på många bygder och bildandet av bygdeföreningar och BGAB.

Det behövs kapital med lokalt engagemang, som syftar till att gå samman och utveckla hållbara företag, som är väl förankrade. Bygdens innevånare måste få känna att deras arbete leder till en stark bygd, större trivsel och stolthet och totalt sett ett starkare Sverige. Alla har så mycket att vinna på detta att vi måste göra något nu. Det är viktigt för Sverige men också för EU.

Genom att det endast är de som är medlemmar i bygdeföreningen, som får vara aktieägare skapas flera fördelar. Medlemsavgiften blir enklare att få in och då någon säljer sin fastighet blir det naturligt att den nye ägaren också köper den förre ägarens aktier. Föreningen får en stark ställning endast om man har stor andel av bygden som medlemmar. Många projekt som kan utvecklas bygger på en stor uppslutning från den egna bygden. Många idéer bygger på ett visst risktagande, som normalt föreningen inte kan ta. En förening får inte kollapsa på grund av misslyckade projekt. Solidariteten med aktiebolaget bör vara mycket större och på samma sätt som andra aktiebolag kan man i värsta fall göra en nyemission eller ta lån från aktieägarna. Att äga aktier innebär en placering och vilken placering skulle kunna vara bättre än i den egna bygden. Organisationer och företag kan lättare motivera köp av aktier, som sedan tas upp i balansräkningen.

Föreningen kan arbeta både med bidrag och medlemsavgifter och med BGAB, baserat på eget aktiekapital. All form av näringsverksamhet blir lättare i BGAB och exempelvis moms och andra skatter behandlas på marknadens villkor.

Det ideella arbetet för att bygga en starkare bygd kan på olika sätt ge bygden ett starkt eget bygdegemenskapsaktiebolag. Detta stärker då bygden ytterligare och med många starka bygder blir också Sverige starkare.

Flyinge Utveckling är en bygdeförening som arbetar inom Flyingebygden med 800 hushåll, 125 företag och 25 föreningar. Lunds Universitet har bygden som studiebygd i flera EU projekt, som rör lärande och utveckling. Region Skåne och ESF-rådet finansierar flera projekt som drivs av föreningen.
Hemsidan heter www.flyinge.nu

Gunnar Petersson, ordförande i Flyinge Utveckling

2004-08-04

Bygdegemenskapsaktiebolag ger tillväxt

Sveriges framtid bygger på hur duktiga vi är att skapa många starka företag som kan sysselsätta vårt lands befolkning. Vi måste kunna behålla våra duktiga ungdomar. Det vi är bra på i Sverige måste omsättas i lönsamma företag. På samma sätt tänker folk i andra länder och därför ser vi idag företag som lämnar Sverige och flyttar till låglöneländer.

Vi kan till någon del motverka detta genom forskning och högre utbildning. I Sverige är vi bra på samverkan, innovationer och öppenhet. Om produkterna som vi tänker ut sedan måste tillverkas i Asien och säljas i USA skapas ändå ett begränsat antal jobb hos oss. Företag som har en så stark koppling till Sverige att det bara kan finnas här betyder därför mycket för vår välfärd. Vi måste ge sådana företag all det stöd vi kan för att de skall bestå. Vi måste skapa många nya sådana företag, vars identitet, tjänster och produkter grundas på lokala fördelar och där man förstår dessa fördelar i ett globalt perspektiv.

Jag tror att grunden för detta är en stark känsla för den bygd man är knuten till. Jag vill se bygdegemenskapsaktiebolag som ägs av bygdens egna företag och hushåll. Att vända på varje sten för att hitta nya idéer som både är lönsamma, knutna till bygden och gynnar bygdens tillväxt och sysselsättning.

" Staten kan stödja aktieägande i bygdegemenskapsföretag"

Ett bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB) är ett speciellt bolag där alla aktieägare bor eller arbetar i bygden. Ett företag som drivs i samma anda och under inflytande av en bygdeförening, som verkar för bygdens bästa. Ett BGAB återinvesterar vinster i nya projekt. Staten skulle kunna stimulera ett sådant aktieägande och ge verklig kraft åt alla våra bygder. Tänk om varje hushåll, som köpte aktier för 10 000 kronor i ett BGAB fick 80% i skattereduktion. En sådan tydlig signal från staten skulle få fart på många bygder och bildandet av bygdeföreningar och BGAB.

Det behövs kapital med lokalt engagemang, som syftar till att gå samman och utveckla hållbara företag, som är väl förankrade. Bygdens innevånare måste få känna att deras arbete leder till en stark bygd, större trivsel och stolthet och totalt sett ett starkare Sverige. Alla har så mycket att vinna på detta att vi måste göra något nu. Det är viktigt för Sverige men också för EU.

Lämpliga uppgifter från den offentliga sektorn skulle kunna föras över till BGAB, som blir ett riktigt företag på marknadens villkor. BGAB skulle utveckla hållbara affärsidéer som stärker bygden. Vi behöver ta tillvara våra dugliga pensionärer, som skulle uppskatta att få arbeta i den egna bygden och för kommande generationer. Just vår goda förmåga att arbeta i öppenhet och gemenskap är en betydande tillgång som vi har i Sverige.

Flyinge Utveckling är en bygdeförening som arbetar inom Flyingebygden med 800 hushåll, 125 företag och 25 föreningar. Lunds Universitet har bygden som studiebygd i flera EU projekt, som rör lärande och utveckling. Region Skåne och ESF-rådet finansierar flera projekt som drivs av föreningen.
Hemsidan heter www.flyinge.nu

Gunnar Petersson, ordförande i Flyinge Utveckling

2004-08-03

Satsa på din bygd

En stark bygd betyder trygghet och trivsel för dem som bor i bygden. De lokala förutsättningarna och identiteten lyfts fram. Bygden är attraktiv att flytta till och äldre har möjlighet till seniorboende. Skolan är trivsam och det finns ett rikt utbud av mötesplatser. Det finns ett bra klimat för företagande och gott om lokala arbetsplatser. De som bor i bygden kan välja att arbeta hemifrån eller i lokala företag. Det finns en god tillgång på infrastruktur. Många är engagerade för sin bygd och företag, föreningar, kyrkan och enskilda samverkar i den starka bygden.

Det finns en bygdeförening som arbetar med lokal utveckling och man står i begrepp att starta ett bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB). För att bli aktieägare i ett sådant bolag så krävs att man är medlem i föreningen och bolaget drivs under inflytande av föreningen. Syftet med bolaget är att skapa en stark lokal aktör som kan verka för att stärka bygden och också dra nytta av detta arbete. Bolaget skall finkamma bygden på möjliga uppgifter och vinsten skall återinvesteras i nya projekt. Fördelen med detta bolag är att man kan ta risker men också skapa värdetillväxt både i bolaget och i bygdens attraktionskraft.

Du som vill bo i en stark bygd vinner på att hjälpa till. Dina barn får en god uppväxtmiljö, din familj trivs och du ser en tillväxt på din investering i eget boende. Du kan köpa aktier i bolaget. Du kan bidra med arbete för bolaget. Du kan starta företag inom bygden. Du kan engagera dig i föreningslivet. Du kan använda dig av företag inom bygden.

Vårt arbete ger den egna familjen ekonomisk trygghet. Vissa satsar på företagande som ger många arbetstillfällen och försörjning. En ytterligare dimension är att hjälpa till att skapa en stark bygd. Genom ett bygdegemenskapsaktiebolag kan värdet av detta lyftas fram. Goda krafter med erfarenhet av företagande och unga idéer kan i samverkan och öppenhet leta efter hållbara affärsidéer. Målet är företagande som både är lönsamt och samtidigt gynnar den egna bygden.

" Staten kan stödja aktieägande i bygdegemenskapsföretag"

Tänk om varje hushåll eller företag, som köpte aktier för 10 000 kronor i ett BGAB fick 80% i skattereduktion. En sådan tydlig signal från staten skulle få fart på många bygder och bildandet av bygdeföreningar och BGAB.

Det behövs kapital med lokalt engagemang, som syftar till att gå samman och utveckla hållbara företag, som är väl förankrade. Bygdens innevånare måste få känna att deras arbete leder till en stark bygd, större trivsel och stolthet och totalt sett ett starkare Sverige. Alla har så mycket att vinna på detta att vi måste göra något nu. Det är viktigt för Sverige men också för andra länder inom EU.

Lämpliga uppgifter från den offentliga sektorn skulle kunna föras över till BGAB, som blir ett riktigt företag på marknadens villkor. BGAB skulle utveckla hållbara affärsidéer som stärker bygden. Vi behöver ta tillvara våra dugliga pensionärer, som skulle uppskatta att få arbeta i den egna bygden och för kommande generationer. Just vår goda förmåga att arbeta i öppenhet och gemenskap är en betydande tillgång som vi har i Sverige.

Finns det inga risker med att stötta bildandet av BGAB ? Den största risken är om det inte skulle bildas några BGAB. Det finns över 4000 bygdeföreningar i Sverige, som arbetar med lokal utveckling. För att kunna bilda BGAB, så krävs mycket förtroende och välmotiverade projekt. Varje år hålls årsmöten, där verksamheten granskas. Det är min fasta övertygelse att det finns många bygder, som skulle vilja starta BGAB om också det offentliga ville medverka.

Flyinge Utveckling är en bygdeförening som arbetar inom Flyingebygden med 800 hushåll, 125 företag och 25 föreningar. Lunds Universitet har bygden som studiebygd i flera EU projekt, som rör lärande och utveckling. Region Skåne och ESF-rådet finansierar flera projekt som drivs av föreningen.
Hemsidan heter www.flyinge.nu

Gunnar Petersson, ordförande i Flyinge Utveckling

2004-07-28

Hur kan vi få starka bygder

En stark bygd betyder trygghet för dem som bor i bygden. Här finns närhet till lokala arbetsplatser och en service som känns bra. Människor känner varandra och det finns mötesplatser där man kan träffas. Unga familjer vill flytta in och äldre kan bo kvar eller flytta till mindre boyta inom bygden. En stark bygd har en tydlig identitet och man tar tillvara de möjligheter till företagande som bygden ger ur ett globalt perspektiv. En bygd kan vara en stadsdel, en stadsnära landsbygd, landsbygd eller en glesbygd.

Alltfler företag flyttar sin produktion till låglöneländer, som erbjuder duktiga arbetare och forskare till en tiondel av lönekostnaderna i Sverige. Deras marknader växer, skatterna är låga och välståndet ökar där, vilket är bra. Vi behöver ännu fler företag som är beroende av våra unika lokala förutsättningar i Sverige. Företag som kan växa och ge arbetstillfällen här där vi vill bo.

För sextio år sedan hade vi många små kommuner, där det fanns en tydlig lokal ekonomi. Det blev sedan nödvändigt med sammanslagningar och nu kommer rop på bildandet av allt större kommuner.
Större kommuner och kanske slopade landsting ja, men då måste vi också ge utrymme för starka bygder inom dessa större enheter. Vi måste återföra initiativ och möjligheter till utveckling inom mindre geografiska områden, som kanske omfattar 1000 hushåll.
I Sverige finns en gammal tradition att gå samman, ta ansvar och arbeta i förening. I vår tid ser vi ett kraftigt minskat intresse för de flesta föreningar, undantaget de som stöds av bingolotto. Folkrörelserådet organiserar bygdeföreningar, byalag och lokala utvecklingsgrupper över hela Sverige. Det finns i Sverige över 4000 sådana politiskt obundna allmännyttiga ideella föreningar som arbetar med mycket små medel. Rörelsen växer kraftigt och det finns intresse att söka påverka den egna bygdens utveckling. Sverige är ett föregångsland då det gäller bygdeutveckling och ett Europarlament kommer att bildas med Sverige som förebild. Ett nätverk för bygdefrågor bestående av riksdagsledamöter från alla partier är också på gång att bildas.

" Staten kan stödja aktieägande i bygdegemenskapsföretag"
Ett bygdegemenskapsaktiebolag (BGAB) är ett speciellt bolag där alla aktieägare bor eller arbetar i bygden. Ett företag som drivs i samma anda och under inflytande av en bygdeförening, som verkar för bygdens bästa. Ett BGAB återinvesterar vinster i nya projekt. Staten skulle kunna stimulera ett sådant aktieägande och ge verklig kraft åt alla våra bygder. Tänk om varje hushåll, som köpte aktier för 10 000 kronor i ett BGAB fick 80% i skattereduktion. En sådan tydlig signal från staten skulle få fart på många bygder och bildandet av bygdeföreningar och BGAB.

Det behövs kapital med lokalt engagemang, som syftar till att gå samman och utveckla hållbara företag, som är väl förankrade. Bygdens innevånare måste få känna att deras arbete leder till en stark bygd, större trivsel och stolthet och totalt sett ett starkare Sverige. Alla har så mycket att vinna på detta att vi måste göra något nu. Det är viktigt för Sverige men också för EU.

Lämpliga uppgifter från den offentliga sektorn skulle kunna föras över till BGAB, som blir ett riktigt företag på marknadens villkor. BGAB skulle utveckla hållbara affärsidéer som stärker bygden. Vi behöver ta tillvara våra dugliga pensionärer, som skulle uppskatta att få arbeta i den egna bygden och för kommande generationer. Just vår goda förmåga att arbeta i öppenhet och gemenskap är en betydande tillgång som vi har i Sverige.

Flyinge Utveckling är en bygdeförening som arbetar inom Flyingebygden med 800 hushåll, 125 företag och 25 föreningar. Lunds Universitet har bygden som studiebygd i flera EU projekt, som rör lärande och utveckling. Region Skåne och ESF-rådet finansierar flera projekt som drivs av föreningen.
Hemsidan heter www.flyinge.nu

Gunnar Petersson, ordförande i Flyinge Utveckling

2004-06-05

En stark bygd

Tillsammans kan vi göra en stark bygd ännu starkare.

En stark bygd
betyder trygghet och att människor står varandra nära.
Det betyder att man känner trivsel och stolthet för den plats man bor på
Det betyder att vi har mötesplatser där vi kan lära känna varandra.
Det betyder att vi har en bra lokal service.
Det betyder att vi har beredskap om något hotar vår bygd.
Det betyder att vi själva kan påverka vår bygds framtid.
Det betyder att det finns många som är engagerade.
Det betyder att vi får en bra information om vad som händer i vår bygd.
Det betyder att vi som bor här gärna berättar för andra om vår bygd.
Det betyder att vi tar väl hand om nya familjer som flyttar hit.
Det betyder att vi bryr oss lite extra om de som driver verksamheter i bygden och försöker anlita dem.
Det betyder att det finns goda möjligheter till försörjning inom bygden.
Det betyder att det finns många väl rotade företag och familjer.
Det betyder att man kan byta bostad inom bygden och bo kvar så länge man önskar.
Det betyder att man gärna återvänder hit efter sina studier och när man bildar familj.

Gunnar Petersson

2004-06-04

Framtidsgrupp

Flyinge Utveckling har tillsatt en framtidsgrupp. Läs mera här.

Gunnar Petersson

2004-04-06

Inför årsmötet

Årsmötet kommer att hållas på Flyinge Kungsgård. Stadgarna kommer att antas för andra gången. Det finns förslag om att ta in en paragraf om så kallat Gemenskapsföretag i stadgarna.

Stadgarna skulle då innehålla en paragraf med följande lydelse.

Om föreningsmöte så beslutar kan föreningen bedriva så kallat "Gemenskapsföretag", vilket innebär affärsverksamhet i aktiebolagsform. Bolaget bedriver den affärsmässiga verksamheten under formell självständighet på uppdrag och inflytande av föreningen. Aktiebolagets ändamål är ideellt - vinsten återinvesteras oavkortat i verksamheten.

Om detta finns med i stadgarna så kan ett sådant företag startas efter beslut av ett årsmöte eller extra årsmöte. Det finns för närvarande inga konkreta planer på att starta ett sådant företag.

Stadgarna kommer nu att antas för andra gången vid årsmötet

Gunnar Petersson